The Fall - min recension



The Fall är ett drama från 2006. Filmen utspelar sig under tidigt 1900 tal och stuntmannen Roy blir inlagd på sjukhus för ett misslyckat stunttrick. På sjukhuset träffar han femåriga Alexandria som ligger på sjukhus för en bruten arm. De blir vänner och Roy berättar en historia för henne om den onde Odiuos. Men Roy har en baktanke med historieberättandet, Alexandria måste nämligen stjäla morfin till honom för han vill inte leva längre.

Filmen är så ortoligt vacker. Man får följa med in i historien och se den onde Odious och den lilla skar av män som försöker döda honom. Ibland är det som om man kastats in i en levande Salvador Dali tavla, helt underbart. Delen av filmen som utspelar sig på sjukhuset är också underbar, man får se en kärlek växa fram mellan Roy och Alexandria, en ovanlig kärlek. Den är mycket vacker på olika vis och absolut sevärd, kanske mer än en gång.

Betyg: 4 av 5




Film nytt

  • Två nya filmer på gång av Hayao Miyazaki
Filmbolaget Ghilbi avslöjar i en presskonferrans att Hayao Miyazaki håller på att förhandlar om två nya filmer inom loppet på tre år. Samtidigt avslöjas det att regissören Isao Takahata, som gjorde Eldflugornas grav, arbetar med en ny film: Sagan om bambuhuggaren, den bygger på en känd japansk folksaga från 900-talet. Från aftonbladet.se
Gud av roligt om detta blir av, då har man verkligen något att se fram emot.


Felon - min recension



Felon är ett drama från 2008 med Val Kilmer och Stephen Dorff i huvudrollerna. Filmen handlar om Wade Poter som slår ihjäl en inbrottjuv utanför sitt hus. Wade blir dömd till 3 års fängelse och på busstransporten till fängelset blir han vittne till ett mordförsök men vägrar vittna för att rädda sitt eget skinn och sänds därför till specialavdelningen där de värsta fångarna sitter. Nu öppnas en ny värld med nya regler för Wade, handlar om att slåss för att överleva. Han får en cellkamrat vid namn John Smith (Kilmer) som sitter på livstid för att ha mördat 17 personer. Genom filmen gång växer det fram en vänskap mellan dem. Kommer Wade någonsin att komma ut till sin fästmö och son?

Tycker att Felon är en helt okej fängelsefilm. Man rycks med av handlingen och man känner för både Wade och Smith. Både Kilmer och Dorff gör bra insatser i sina roller, dock är det något som gör att filmen inte får högre betyg än godkänt +. Det finns något som gör att man inte känner så mycket för Wade och Smith som man skulle kunna göra. Godkänd, och värd att se.

Betyg: 3 av 5




Kommissarie Montalbano: Döden är blind - min recension

Döden är blind är film nummer 7 i serien om Kommissarie Montalbano. Denna filmen handlar om ett mord på en gammal blind man. Montalbano kan inte riktigt förstå varför mannen mördades och av vem. Vi får även följa mer av Montalbanos privatliv i denna filmen.

Jag vad skall man säga, det är en helt okej Montalbanofilm. Det är mer privatliv i denna än flera av de förgående filmerna. Den känns även ljusare och mer färgstark, detta är positivt. Utredningen av mordet är inte lika spännande som i förgånde filmer, men den har sin charm, man vet inte riktigt hur allt hänger ihop förräns i slutet av filmen. Denna får som de flesta andra Montalbano filmerna, godkänt.

Betyg: 3 av 5




The Wrestler - min recension



The Wrestler är ett drama från 2008, regisserad av Darren Aronofsky. I huvudrollen som wrestlern Randy ser vi Mickey Rourke. Filmen handlar om Randy som fortfarande wrestlar, 20 år efter sin topp. Han står nu inför ålderns krämpor och hans kropp börjar ge efter. Randy drabbas av en hjärtattack och genomgår en bypass operation, han får beskedet att han aldrig kan wrestla mer för då riskerar han att dö. Nu upptäcker Randy att han är helt ensam i världen, ingen familj och inga närstående. Han försöker knyta kontakt med strippan Cassidy/Pam och försöker återuppta relationen med sin vuxna dotter. Kommer han att överleva utan wrestlingen?

Jag tror att jag hade förväntat mig mer av filmen, den var annorlundare än vad jag trodde, men den var ack så bra. Den berörde än inuti hjärtat och man ville inget annat än att ta hand om honom, men det är ändå något som gör att filmen inte når riktigt ända in, något som känns ouppklarat när man stänger av filmen. Man följer ju helt enkelt Randys resa i slutet av hans karriär. Filmen får mer än godkänt, Rourke gör en makalöst bra rollprestation.

Betyg: 4 av 5




Kommissarien och Havet: Den inre kretsen - min recension

Den inre kretsen är film nummer tre i serien om Kommissarie Robert Anders. Det är återigen ett mord på Gotland, denna gången på en ung tjej som blivit dränkt, sedan upphägd i en strypsnara och knivskuren. Nu måste Kommissarie Robert och hans gäng hitta mördaren. De får fram bevis på att tjejen haft samlag innan mordet, var det med mördaren?

Även denna filmen håller inte likvärt de andra. Det är inte bara dubbningen som är extremt jobbig utan agerandet i sig är inte bra från något håll, inte heller från de svenska skådespelarna. Först så tyckte jag att det var extremt konstigt att Peter Haber var dubbad med sin egen röst, men det måste ju vara så att han talar tyska i orginalet och har dubbat om sig till svenska för denna svenska version. Sen är det lite lustigt att de har dubbat dansken Nikolaj Lie Kaas till svenska för Robert Anders fru talar ju danska i serien. Filmen som helhet är bättre än den första filmen, och är likvärdig den andra, så den får 1+, men den når inte längre.

Betyg: 1 av 5





Ghost in the Shell - min recension



Ghost in the Shell är en anime från 1995 av Mamoru Oshii. Filmen handlar om framtiden när man kan göra om människor till "halvrobotar". Vi får följa kvinnan Bateau och hennes team section 9 på jakt efter den ökända hackern The Puppet master. Vi får se under filmens gång hur hon förlorar delar av sig själv och i slutet förs hon samman med själva The Puppet master och blir en fusion.

Jag måste erkänna att handlingen i filmen är lite snurrig, är inte riktigt med på konceptet. Denna tillhör inte min favorit form av anime, det är nakna tjejer, stora bröst, stora vapen, biffiga killar, inte riktigt min grej. Men det är ett action som man ändå förljer med i, även fast man/jag inte riktigt är med i slutet av filmen, men det kanske är själva grejen, att det skall vara lite "suddigt" för vi är ju inte i framtiden och har inga "halvrobotar". Jag ger den ändå godkänt för bra animering, och hyfsat spännande handling.

Betyg: 3 av 5





Johan Falk: Vapenbröder - min recension

Johan Falk: Vapenbröder är den andra nya filmen om Johan Falk. I denna följer vi åter igen med Johan Falk (Jakob Eklund) och hans grupp GSI. Filmen handlar om en fritagning av en serbisk fånge från en anstalt i Göteborg. Vi får tätt följa det svenska kriminella gänget, som vi följde i första filmen, som skall förse fritagninggruppen med flyktbilar och en massa vapen. Filmen kretsar till stor del kring Frank Wanger (Joel Kinnaman) och hur hans roll som dubbelagent ter sig. Kommer de lyckas frita den serbiske fången? Och kommer Wanger att klara av att hålla sitt riktiga jag dolt?

Jag såg båda dessa två första filmerna efter varandra och jag tycker att den första filmen är snäppet bättre än denna andra. Även i denna är det ett högt tempo och man sitter på spänn och förundras över hur Wanger klarar sig ur den ena knipan efter den andra. Det jag tycker är bra med båda Johan Falk filmerna, speciellt denna (vapenbröder), är att man får följa de kriminella mycket mer än i andra svenska kriminalare. Fokuset ligger på båda parterna, inte bara på polisen, som det är i många andra filmer. Men ett slutgiltligt betyg för denna är tre plus, den når inte riktigt upp till den första filmens fyra.

Betyg: 3 av 5




Johan Falk: Gruppen för särskilda insatser - min recension



Johan Falk: Gruppen för särskilda insatser är den första nya filmen om Johan Falk. Filmen handlar om Johan Falk (Jakob Eklund) som flyttar hem till Göteborg igen från Haag. Han börjar arbeta för GSI, Gruppen för särskilda insatser. I Göteborgsområdet har det skett flera värdetransportsrån och GSI vet inte vilka som ligger bakom dessa. Men genom en källa, "Lisa", inom ett svenskt kriminellt gäng, som förser värdetransportrånarna med flyktbilar, ger information som leder närmare rånarna. En av medlemmarna i GSI, Tommy (Reuben Sallmander), blir nedskjuten under ett spaningsförsök på gänget och rånarna, detta får en stor innebörd för Falk, som får ta över Tommys källa. Kommer GSI att lyckas ta fast rånarna?

Blev himmla positivt överraskad över denna filmen, jag har tyckt att de två föregående filmerna, Noll tolerans och Livvakterna, har varit godkända, med denna nya är verkligen mycket bättre. Det är en spänning i filmen och oanade vändningar som gör att man sitter naglad i soffan. Joel Kinnaman som spelar "Lisa" är verkligen super, han gör en mycket trovärdig karaktärspresentation. Denna är riktigt bra för att vara svensk krim/action, se den.

Betyg: 4 av 5




Vikarien - min recension



Vikarien är ett drama från 1999, regisserad av, en av mina favorit regissörer, Yimou Zhang. Filmen utspelar sig i en fattig by ute på landsbyggden i Kina. 13-åriga Wei blir vikarie i en månad för den ända läraren i byn. Man följer Wei och hennes kamp med eleverna. Hon har blivit tillsagd av den förra läraren att ingen av eleverna får lämna klassen för då får hon inte lika mycket betalt. När en av eleverna lämnar klassen och byn för att åka in till storstaden för att tjäna pengar till sin skuldsatta familj. Wei bestämmer sig för att åka in till staden för att hämta hem eleven och detta ser inte ut att bli lätt. Wei har inga pengar och tar hjälp av eleverna i skolan. När Wei väl är framme i staden så är den inte som hon förväntade sig, den är mycket större och det ser ut att bli en svår kamp att hitta eleven. Kommer hon att lyckas? Och isf hur?

Yimou Zhang är ju som sagt en av mina favorit regissörer och han håller även måttet i denna filmen. Jag skulle vilja säga att den är en form av verklighetsskildrig, och det ligger en budskap med filmen. Första halvan av filmen är i ett lite segt tempo och man undrar vad som kommer att hända, sen ökar tempot när hon kommer in till staden. Filmens miljöer är underbart vackra, och hela känslan med filmen är underbar. Jag tror att filmens skådespelare inte är skådespelare till yrket annars, utan är vanliga människor, och detta höjer filmens verklighetstrohet. En av de sista scenerna när pojken ser sin lärare på tv:n får mitt hjärta att brista och tårarna att rulla. Den berör mig starkt, likså den sista scenen men den rullande texten. Jag tror att det är en viss typ av människor som skulle älska denna filmen, men jag tycker att man skall ge den en chans, eller kanske se Zhangs film Vägen hem.

Betyg: 4 av 5




Coraline och spegelns hemlighet - min recension




Coraline och spegelns hemlighet är från 2009 och regisserad av Henry Selick som tidigare gjort Nightmare before christmas. Rösterna görs av Dakota Fanning, Teri Hatcher och Jennifer Saunders. Filmen handlar om en flicka som heter Coraline som precis har flyttat till ett nytt hus med sina föräldrar. Hon känner sig osynlig, hon får ingen uppmärksamhet av sin mamma och pappa. När Coraline håller på att utforska vardagsrummet hittar hon en liten dörr bakom tapeten, och på natten kan hon gå in genom den, och på andra sidan finns hennes liv i en bättre värld. Här bor hennes andra mamma och pappa som är snäll, ger henne all den uppmärksamhet hon vill ha. Men dessa andra föräldrarna ser lite konstiga ut, de har nämligen knappar som ögon. Är denna andra värld verkligen så bra som Coraline tror eller han hennes andra mamma en baktanke?

Jag hade stora förväntningar på Coraline, då jag älskar Nightmare before christmas. Men jag måste erkänna att jag blev riktigt besviken, den var inte alls så bra som jag tänkt mig. Storyn i sig kan jag tycka är bra, en undanstött flicka som bygger upp en fantasivärld, eller är det inte en fantasivärld, det får var och en bestämma, men jag tror att det är både och. Ibland känns det som om "inget händer" i vissa scener, och dessa skulle kunna göras mer annorlunda. Sen så saknar jag Danny Elfman som musikproducent, han har gjort ett underbart jobb i de filmer han medverkar, och trodde att han hade gjort musiken till denna också, men tyvärr inte. Musiken som är i filmen kan jag känna är lite off ibland, den passar inte riktigt in i alla scener. Men overall tycker jag det är en godkänd film, för högre betyg än det får jag nog se om den och se om den når högre höjder.

Betyg: 3 av 5

 



Harry Potter och Halvblodsprinsen - min recension



Halvblodsprinsen är film nummer sex i serien om Harry Potter. Filmen handlar mycket om Potters och professor Dumbledores relation. Potter får genom minnen lära sig mer om vem Volemort var när han var barn/tonåring. En ny lärare har börjat på skolan, professor Snigelhorn, som skall lära ut trolldryckskonst. Snigelhorn har haft många favoritelever genom åren, men hans aboluta favorit var Voldemort, Tom. Potter måste vinna Singelhorn förtroende för att få de minnen av honom som avslöjar varför Voldemort är den han är. Dumbledore och Harry får reda på att Voldemort använder sig av något som heter horokruxer för att hålla sig vid livet, och nu börjar jakten på dessa.

Tänkte att det var dags att skriva en recension av denna, dock tror jag att de flesta som är intresserade av Potter filmerna reda sett den. Jag har sett den hela två gånger på bio i sommar, har aldrig tidigare sett en film mer än en gång. Jag tycker om denna filmen, den är mörkare fast ändå med mer humor än de förra filmer. Dock känns den bara som ett upplägg för de två sista filmerna. Jag har lyssnat på alla Harry Potter böckerna i rad och har svårt att hålla reda på vad som tillhör vilken bok, men det finns flera grejer i denna filmen som tillhör någon av de andra böckerna. Annars så tycker jag att filmen stämmer överrens med böckerna, visst det är mycket som fattas och en del som skrivit om/till, men det är ju bara för att det skall fungera på film. Själva huvudhandlingen är med i filmen. Jag tycker det bästa är att både se filmerna och läsa böckerna, de liksom kompletterar varandra. Jag tycker kanske inte att det är den bästa Harry Potter filmen, men den är ändå mycket bra och jag väntar spänt på de två sista filmerna. Jag tror att denna filmen kommer bli bättre när man kan se alla åtta filmerna på rad inom den närmaste framtiden.


Betyg: 4 av 5



Fletch - min recension



Fletch är en komedi från 1985 med Chevy Chase i huvudrollen som Fletch. Filmen handlar om Fletch som är journalist och försöker få fram vem som distribuerar narkotika till staden han bor. Han ligger "undercover" med knarkarna på stranden och en dag tar en man kontakt med honom. Mannen erbjuder Fletch 50 000 $ om han mördar honom. Mannen säger sig vara döende i cancer och vill inte ha en långsam död. Fletch blir nyfiken och tackar ja till erbjudandet, men han känner att något inte riktigt är rätt och börjar undersöka mannen samtidigt som han jobbar på sin drogstory. Det visar sig att mannen inte alls är döende och nu börjar Fletch liv vändas upp och ned, det blir farligare och farligare, hur hänger storyn och mannen ihop?

Jag har faktiskt aldrig tidigare sett denna filmen så jag tänkte att det är dags nu, har ju sett Ett päron till farsa filmerna och tycker de är roliga. Fletch är dock inte lika rolig, tycker inte att skämten har något genom slag. Man vet precis när han skämtar med de är inte roliga. Handlingen är dock spännande och det är några sköna typer med så jag ger den tre minus.

Betyg: 3 av 5




Akira - min recension



Akira är en anime från 1988, regisserad av Katsuhiro Otomo, som senare gjorde Streamboy. Filmen utspelar sig i Tokyo 2019, efter tredje världskriget. Vi får lära känna en motorcykelgäng bestående av unga pojkar. I en av sina eskapader kommer de i kontakt med ett förrymmt millitärt expriment och pojken Tetsuo blir skadad och tillfånga tagen av millitären. De utsätter honom för expreiment och han blir mäktig och utvecklar en kraft som aldrig tidigare känts till. Han vänder nu sin ilska mot världen och allt som gjort honom illa. Men kommer millitären och hans vänner att kunna stoppa honom innan han förgör allt i sin väg?

Även denna, likt Ninja scroll, skall vara en riktigt animeklassiker och jag kan på sätt och vis förstå det, men det är något som inte håller för mig. Filmen känns alldeles för lång, eller så är tempot inte riktigt så högt som man hade velat. Handlingen i sig är intressant och lite svår att förstå ibland. Animeringen är okej, men inte den bästa. Detta är en film för alla den som älskar animeaction filmer. Det skjuts och exploderar, folk dör i var och varannan scen. Jag kommer att ge den godkänt tack vare den lite skruvade handlingen.

Betyg: 3 av 5




Ninja scroll - min recension



Ninja scroll är, som många skulle kalla den en kultanime, från 1995. Filmen handlar om Jubei som är en vagabond och genom utpressning blir tvingad att möta några av de värsta ninjorna. Jubei, munken och den kvinnliga ninja blir följeslagare för att förstöra den onde Gemma och hans ninjor, de har nämligen hamnat mitt i ett politiskt krig. Kommer de att överleva alla faror som väntas och kommer de att kunna fullborda sitt uppdrag?

Har hört mycket bra om denna anime, så jag tänkte att nu är det dags att se den, och den var inte som jag förväntade mig. Det är en blodig våldsanime med sexinslag, inte alls min typ av anime. Förutom att jag personligen inte tycker om när man sliter av armarna på folk och blodet sprutar som i fontäner och opassande sexscener så är det ändå något som gör att filmen håller. Animeringen är okej, på sina ställen riktigt snygg, men jag tror att det är själva "grundstoryn" som gör att den håller. Man fastnar i storyn och förundras över ninjornas olika gåvor, men visst jag kan tycka att hanlingen är lite tunn på sina ställen, men det får man bortse från. Jag kan mycket väl förstå att det är många som tycker om denna animen, och kanske har sett den från sin tonår, speciellt många killar, så jag kommer ge den godkänt, varken mer eller mindre.

Betyg: 3 av 5




Arthur och minimojerna - min recension



Arthur och minimojerna är en familjefilm från 2006, regisserad av ingen annan än Luc Besson. I huvudrollerna ser/hör vi Freddie Highmore, Mia Farrow, Snoop dog, Robert de Niro, Madonna och David Bowie bl.a. Filmen handlar om en 10 årig pojke, Arthur, som bor över sommarlovet hemma hos sin mormor. Mormodern berättar äventyrshistorier som hans morfar varit med om i Afrika. Hon berättar bl.a. historien om minimojerna, ett litet folk som inte är större än en tand. Arthur bestämmer sig att finna skatten som morfadern tros ha gömnt nere, i trädgården, hos minimojerna som han tagit med hem från Afrika. Arthur behöver skatten för att betala räkningar så inte de tar huset ifrån mormodern. Nu börjar ett stort äventyr, kommer han att hitta skatten och rädda huset?

Notera att jag såg den på engelska. Jag har dragit mig lite för att se denna filmen för jag trodde att den inte skulle vara något vidare, en ack så fel jag hade, den var riktigt bra. Handlingen är rolig och spännande, det fungerar bra i dialogen mellan karaktärer, skiftet mellan verklighet och animation är riktigt snygg gjort och trovärdigt, skådespelarna är bra. Ja, det är ett riktigt bra familjeäventyr helt enkelt. Denna förtjänar sin plats i dvd hyllan. Skall bli kul att se uppföljaren.

Betyg: 4 av 5




Kommissarien och havet: I denna stilla natt - min recension

I denna stilla natt är film nummer två i serien om Kommissarien och havet. Detta avsnitt/denna film handlar om en 14 årig flicka som hittas död på strandkanten. Kommissare Robert får fallet och hittar bevis för att flickan har mördats. Spåren leder till ridskolan där flickan red, på denna ridskola rider även kommissariens dotter vilket gör det hela mer personligt. Genom att finna flickans dagbok får de veta att hon hade en romans med en äldre man som hon kallar L. Vem är den här L? Och kommer kommissarien hinna i tid för att rädda den andra flickan som kidnappats?

Såg ju förra veckans avsnitt och sågade det rätt rejält, som ni kanske läste, och denna var inte mycket bättre. Men denna gången satt jag inte bunkrad i soffan för att verkligen titta på filmen, utan jag satt och gjorde andra grejer framför tv:n vilket gjorde att filmen blev mer som en ljudbok för mig och huxflux var det inte så dåligt längre. Jag slapp iaf se dubbningen vilket jag stör mig otroligt mycket på. Om man skall se till filmen som helhet, bortsett från dubbningen, så var den ändå rätt okej (som ljudbok). Men i det långa loppet håller det inte, om jag gav den tidigare filmen 1 så får denna 1+.
(Måste erkänna att dvd omslagen till denna filmserie är riktigt snygg, vad tycker ni?)

Betyg: 1 av 5




Sanningen om Rödluvan - min recension



Sanningen om Rödluvan är en animerad familjefilm från 2005. Filmen är en modern tappning av den klassiska sagan om Rödluvan. Filmen går ut på att finna vad som egentligen hände när vargen försökte äta upp rödluvan och när skogshuggaren kommer. Samtidigt så har något stulit alla recept från resturanger och kondis ute i skogen. Han försöker även stjälva mormoderns hemliga recept, vem är tjuven?

Notera att jag såg den med engelskt tal. Denna var faktiskt riktigt rolig, garvade flera gånger. Faktiskt en riktigt rolig handling, lite skruvad med rolig. Animeringen i sig kanske inte var den bästa, men man vänjer sig och förbi ser detta. Tycker att alla i familjen kan se denna, vuxna skall absolut se den på engelska, skämten blir mer roliga då, medans småttingarna får se den på svenska. Tycker man om animerad familjefilm och vill skratta lite så skall man se denna.

Betyg: 4 av 5




Kommissarie Montalbano: Konstnärens handlag - min recension

Denna filmen är nummer sex i ordningen om Kommissarie Montalbano. Denna del handlar om en rik rullstolsbunden smyckessmed som tros tagit sitt eget liv med hjälp av en egenbyggd elektriskstol. Samtidigt blir en elektriker mördad av sex pistolskott. Montalbano tror sig veta att det inte var ett självmord som smyckessmeden begick, utan att hand blev mördad. Kommer Montalbano finna de bevis han är ute efter? Och hur hänger det ihop med mordet på elektrikern?

Som jag kanske nämnt tidigare så är jag lite kär i italienska filmer och serier och tycker mycket om denna serie med Kommissarie Montalbano. Just denna filmen tycker jag bara är okej, det finns inget riktigt spänningsmoment i filmen så det känn som om det inte finns något tempo. Handlingen i sig är rätt bra, för man vet inte riktigt hur det hänger ihop förräns i slutet av filmen. Detta är alltid ett plus i min bok. Men som sagt en godkänd Montalbano film. Sevärd om man tycker om Sicilien deckaren, Italien eller det italienska språket.

Betyg: 3 av 5




Lust, Caution - min recension



Lust, Caution är ett thriller/drama från 2007, regisserad av den välkände regissören Ang Lee. Filmen utspelar sig 1942 i det Japan-ockuperade Shanghai. En aktivistgrupp börjar inleda en konspiration mot den mäktige Mr. Yi som är på okupationsmaktens sida. Konspirationen går ut på att får en av de unga aktivisttjejerna att komma åt Mr. Yi genom att umgås med hans fru. Detta är början på ett turbulent hemligt förhållande, kommer aktivisterna att lyckas, eller växer det fram kärlek?

Filmen är mycket vacker, fotot är underbart. Synd att filmen mest är omtalad för sexscenerna, för den har så mycket mer än bara dem. Skådespelarna är riktigt bra, och man blir nästan lite kär i Mr. Yi genom filmens gång. Handlingen berör, känns som en väldigt speciell film, ibland känns det som att den är från verkligheten 1942. Jag tycker filmen både är mycket bra och vacker, denna kommer jag nog att se fler gånger.

Betyg: 4 av 5




Things We Lost in the Fire - min recension



Things We Lost in the Fire är ett drama från 2007 regisserad av den duktiga Susanne Bier. I rollistan ser vi flera stora namn som Halle Barry, Benicio del Toro och David Duchovny. Detta är en tragisk film och handlar om hur Brian (Duchovny) som är gift med Audrey (Barry) blir mördad när han försöker stoppa en hustrumisshandel. Brian har en bästa vän, Jerry (del Toro), som är heroinmissbrukare. Filmen handlar om en överlevnad, hur man överlever sin man och bäste väns död, hur man tar sig ur ett tungt missbruk. Storyn är en resa mellan Jerrys och Audreys relation. Jerry flyttar nämligen in hos Audrey och hennes två barn för att hjälpa honom komma på fötter. Kommer hon att klara det? Kommer hon att komma över sin makes död?

För mig är detta en mästervek inom drama-genren. Handlingen är riktigt bra och går rakt in i hjärtat. Bier har gjort ett utmärkt arbete med att leverera känslor från duken in i hjärtat. Under flera scener i filmen får man ont i magen och tårarna börjar rinna. Det är inte ofta det händer för mig. Både Barry och del Toro är lysande, riktigt trovärdiga i sina roller. Båda är värda var sin Oscar för sina rollprestationer. Som jag kanske nämnt tidigare så är del Toro en av mina favorit skådespelare, och han levererar riktigt bra i även denna film. Hela resan är både sorlig och underbar. Just nu är filmen en femma för mig, kanske är för att jag var på "sorlig-film" humör, men den är riktigt bra, kanske kommer ändra den till en fyra när jag sett den andra gången, vem vet?

Betyg: 5 av 5




Wallander: Cellisten - min recension

Detta är den senaste av Wallander-filmern som finns på dvd just nu. Här ser vi återigen Krister Henriksson som Kurt Wallander. Cellisten handlar om ett mordförsök på en svensk/rysk kvinnlig cellist. Det visar sig att kvinnan är under vittnesskydd för hon skall vittna mot en man från ryska maffian som mördade hennes pojkvän. Nu tar Wallander över undersökningen för att hitta en koppling mellan cellisten, hennes pojkvän och maffian.

Faktiskt är detta en av de bättre nya Wallander-filmerna, de som kommit tidigare iår har inte varit så där jättebra, men denna är snäppet bättre. Tycker att den är helt okej, man förstår inte riktigt motivet till mordet och mordförsöket förräns i slutet av filmen. I denna så händer det inte så jättemycket i Wallanders privat liv som i några av de förgående filmerna. Vi ser även Swartman i denna, och han råkar ju självklart i lite knipa. Han är min favorit ibland Wallander-esemblen.

Betyg: 3 av 5

Trailer




The Beast (Odjuret) - min recension



The Beast är ett äventyr från 1996. Det är en tv-film uppdelat på två avsnitt och är sammanlagt 3 timmar lång. I huvudrollen ser vi William L Petersen, som vi alla känner igen från CSI. Manuset är skrivit av samma man som skrev manuset till Hajen. Filmen handlar om en jättebläckfisk som terroriserar invånarna i en liten fiskeby. Odjuret äter både upp all fisk, båtar, människor etc. Samtidigt som jakten på odjuret håller på så är det kärlektrelationer och vardags händelser med i filmen.

Denna var faktiskt bättre än vad jag trodde. Hade inte förväntat mig mycket, utan tänkte att det är nog en typsik betyg två film, men kände att jag ändå ville se den på Petersen är med i den. Man har ju inte sett så många långfilmer med honom. Som sagt filmen är helt ok, vissa av effekterna är ibland inte direkt super, men de fungerar ändå, man får tänka på att det är en tv-film. Petersen gör en bra insats i sin roll, men inget direkt jätteöverraskande. Tiden fölt inte fram lika sakta som jag trodde sen skulle göra, utan den kändes som en två timmars film och inte en tre timmars film.

Betyg: 3 av 5




Film nytt

  • Patrick Swayze är död
En av våra stora flickidolen har somnat in idag efter 20 månaders kamp mot cancer. Han blev 57 år. Vi känner alla igen honom från flickklassikern Dirty dancing, där han spelade dansaren Johnny, och ifrån filmen Ghost där han spelade emot Demi Moore. Även fast han inte gjort några jättebra filmer de senaste åren så har han gjort ett avtryck i filmvärlden. Han saknas av oss alla. R.I.P




Legendet från övärlden - min recension



Legender från övärlden är en anime från 2006, regisserad av Goro Miyazaki, Hayao Miyazakis son. Dessa skall man inte förväxla. Filmen handlar om trollkarlen Sparvhök som är ute efter att finna svaret på varför balansen mellan olika världar är i rubbning. På sin resa möter han prinsen Arren som är på flykt. De fortsätter resan tillsammans och påvägen hamnar de hemma hos Sparvhöks vän och hennes inneboende, som är en ung tjej. Hur dessa fyra skall finna svaret på rubbningen och stå emot mörkakrafter är det ingen som vet. Kommer de att lyckas?

Tycker att denna är en helt okej animefilm, varken superbra eller dålig. Animeringen i sig tycker jag inte var den bästa på sina ställen, det är mycket detaljer som fattas. Sen så är inte handlingen alltid solklar och flyter på rätt långsammt. Jag kan ju inte låta bli att jämföra denna med Hayao Miyazakis filmer och denna når inte upp till de höjderna. Jag kommer att ge denna en trea för den är godkänd, men den ligger under Hayaos film Kikis expressbud som jag även den gett en trea.

Betyg: 3 av 5




Kommissarien och havet: Den du inte ser - min recension

Den du inte ser är första delen av en svensk/tysk filmserie. Vi ser några svenska kända skådespelare i divrese roller, så som Tomas Hanzon, Frida Hallgren, Per Moberg, Inger Nilsson bl.a. Filmserien bygger på den svenska deckarförfattarinnan Mari Jungstedts böcker som utspelar sig på Gotland. Denna första delen handlar om ett mord på en kvinna ute på Gotland. Man vet inte vem mördaren är och tar in hennes sambo och före detta pojkvän till förhör. Under tiden sker det ett nytt mord på en kvinna, som har samma tillvägagångssätt som det första mordet. Kommissarie Robert Anders är förbryllad och kan inte komma underfund vem mördaren är. Samtidigt som denna story utspelar sig får man inblickar i Anders privatliv.

Detta är ett exempel på hur det kan gå riktigt snett när två nationer skall samproducera film. Hälften av skådespelarna är svenska, hälften tyska. De tyska är dubbade till svenska. Ser helfull ut. Förstår inte varför inte alla skådespelarna pratar svenska, filmen utspelar ju sig trots allt i Sverige, och sen dubbar man hela skiten till Tyska. Tyskarna dubbar ju ändå alla andra filmer. Jag tror tom att den hade varit bättre att se helt på tyska med svenska subs, så dålig är dubbningen. Sen så är handlingen inte den bästa heller, de lyckas inte skapa en relation mellan tittarna och karaktärerna, speciellt inte med Kommissarie Anders (som är tysk). Jag har personligen inte läst denna boken av Junstedt, men min mor har och har berättat handlingen för mig innan jag såg filmen, och så som jag uppfattar det så får man i filmen inte reda på varför han mördade dem, inte heller varför han stoppade trosorna i munnen på dem, och det får man reda på i boken. En rätt så stor miss om jag får säga det. Nej, jag kommer absolut aldrig att rekommendera denna till någon. Får se om jag ser nästa film i serien, eller iaf lyssnar på den medans jag gör något annat för att se om det tar sig.

Betyg: 1 av 5




Tombstone - min recension



Tombstone är en western från 1993. Detta är en stjärnspäckad rulle med massa kända ansikten som Kurt Russell, Val Kilmer, Billy Bob Thornton, Sam Elliot, Bill Paxton bl.a. Filmen handlar om Wyatt Earp (Russell) och hans två bröder (Elliot, Paxton) som anländer till staden Tombstone med sina fruar för att slå sig till ro. Men någon ro får de inte, de hamnar i bråk med ett cowboygäng som vill se bröderna Earp döda. Till sin hjälp i striderna har de den sjuke Doc Holliday (Kilmer). Wyatt träffar under sin tid i Tombstone en skådespelerska som han blir kär i. Men kommer bröderna att överleva? Och kommer Wyatt att få sin kvinna?

Skall jag vara ärlig så är detta ingen höjdare till western, det saknas mycket, och Russell som Wyatt håller inte riktigt heller, han är ju en riktig B-skådis. Iof är alla skådespelare i denna film B-skådisar på ett eller ett annat sätt. Handlingen i sig är ju inte direkt dålig, utan det är framförandet av handlingen som är dåligt. som tidigare nämnts, inte de bästa skådespelarna, ingen bra ljusställning, eller filter, - den känns verkligen som en western film som är inspelad på 90-talet. Man ser att det mesta är fejk och uppbyggda dekorer/kulisser. Så tycker jag inte att en film skall vara, det skall kännas som om filmen är inspelad när den utspelar sig. Det ända som är riktigt bra med filmen är Kilmer som Doc Holliday. Hans prestation är en fyra eller en femma av fem möjliga. Rollprestationen är riktigt trovärd och snyggt framförd. Det är nog den bästa rollen Kilmer gjort i hela sitt liv. Hade inte Kilmer varit med så hade jag nog gett den en stark tvåa, men iom att han är med så får den en svag trea.

Betyg: 3 av 5




Labyrinth - min recension



Labyrinth är ett familjeäventyr från 1986. I huvudrollerna ser vi David Bowie och Jennifer Connelly. Filmen handlar om tonårstjejen Sarah (Connelly) som älskar sagor/fairytales, hon tvingas av sina föräldrar att sitta barnvakt till sin lillebror. Sarah tycker att det är jätteorättvist och önskar att trollkungen skall komma och ta bort honom. Det hon inte visste var att hennes önskan gick i uppfyllelse. Nu ångrar Sarah sig och vill ha tillbaka sin lillebror med trollkungen (Bowie) vägrar att ge tillbaka honom, hon har endast några timmar på sig att rädda sin lillebror innan han förvändlas till ett troll. Kommer hon att hitta vägen genom den stora labyrinten in till slottet i tid?

Jag ville främst se denna för att David Bowie spelar trollkungen. Filmen var ingen jättehitt men den hade sina stunder. Man får se på den som en familjefilm så blir den lite bättre. Musiken i filmen var (självklart) bra och i riktig 80-tals stuk. Trollen och de andra små gubbarna var snyggt gjorda och kändes trovärdiga. Handlingen, tycker jag, var det sämsta med filmen, den håller inte riktigt. Labyrinth får ändå en trea, men är på många sätt och vis en tvåa.

Betyg: 3 av 5




Gissa vem som kommer på middag - min recension



Gissa vem som kommer på middag är en riktig klassiker, en drama/romantik film från 1967. Regissören är Stanley Kramer och huvudrollerna spelas av Sidney Poitier, Katharine Hepburn, Spencer Tracy, Katherine Houghton bl.a. Filmen handlar om en tjej, Joanna, som kommer hem till sina föräldrar med sin nya fästman, John. Både mamman (Hepburn) och pappan (Tracy) blir helt förbluffade när det visar sig att fästmannen är afroamerikan. Hela filmen handlar om just denna dagen när John blir introducerad för Joannas familj och hur de tackar hans hudfärg och bakgrund. Om inte detta var nog så kommer Johns familj på middag hemma hos Joannas familj. Hur kommer det att gå, kommer familjerna att acceptera deras barns giftemål?

Jag älskar denna filmen, skulle kunna se den hur många gånger som helst. Det är en sådan charm och värme i filmen och man kan inte annat än att skratta i flera scener. Filmen har även ett budskap, alla är lika avsett hudfärg, som var något jättestort inom filmindustrin på 60-talet. Filmen bröt den trend som varit i alla år tidigare kring "blandras" äktenskap. Jag älskar denna, allt ifrån Houghtons något överexalterande roll, Poitiers lugna harmoniska roll, till Hepburns restrikta roll. Man får inte glömma att Hepburn fick en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll! Denna måste man se, den är underbar. Högsta betyg!

Betyg: 5 av 5




Zodiac - min recension



Zodiac är en drama/kriminalare från 2007, regisserad av David Fincher (Se7en, Fight club). I rollistan ser vi flera bekanta skådespelare som Jake Gyllehaal, Robert Downey Jr., Mark Ruffalo, Chloë Sevigny bl.a. Filmen handlar om den amerikanska ökända Zodiac-mördaren. Vi får se filmen ur serietecknaren Graysmiths (Gyllenhaal) ögon. Zodiac-mördaren skickar bekännelser om att det är just hans som begått morden, tillsammas med detta skickar han med krypterade hot. Graysmith blir besatt av att hitta mördaren och knäcka hans koder. Tillsammans med kriminaljournalisten (Downey Jr.) börjar de jakten på mördaren.

Zodiac har fått mycket bra kritik av flera filmkritiker, och jag kan till viss del hålla med om detta, men det är ändå något som håller tillbaka filmen från att få ett högt betyg. Jag tycker den är bra, helt okej snygg, bra skådespelare men inte häpnadsväckande. Filmen är bra, på snudden till mycket bra men inte mer. Godkänd.

Betyg: 3 av 5




White noise - min recension



White noise är ett thriller/mysterium från 2002 med våran Batman, Michael Keaton i huvudrollen som Jonathan. Jonathan förlorar sin fru i en bilolycka och hela hans värld rasar samman. En dag blir han närmad av en man som säger sig ha budskap till honom från hans döda från från andra sidan. Jonathan bestämmer sig för att söka upp mannen och se vad han igentligen menar. Mannen får budskap från de döda genom EVP, Jonathan blir själv besatt av detta och sin döda fru. Men är alla de döda vänliga eller vill någon honom ont?

Nu var det andra gången jag såg denna filmen. Första gången var runt 2003 och vad jag kommer ihåg tyckte jag då att den var bra och läskig. Men nu när jag sett den en gång till så måste jag ändra min uppfattning, den är inte alls bra. Handlingen i sig är inte så himmla dålig, men den skulle kunna förmedlar mycket bättre och läskigare. Keaton är superusel i sin roll, han kan inte visa känslor, känns som om han har botox i hela ansiktet, eller att det är hans tidigare kalla karaktär Batman som familjefar. Nej det fungerar inte alls, hanr är inte lika bra som i filmen One man's justice från 1991. Men jag ger den ändå en två, för det är inte helt och hållet ett bottennapp.

Betyg: 2 av 5




Below - min recension



Below är en thriller med övernaturliga inslag från 2002. Den handlar om besättningen på en u-båt under andra världskriget. U-båten tar upp två överlevande från ett sjunket fartyg, en av överlevarna är en kvinna, och det sägs att en kvinna för med sig otur i en u-båt. Mystiska saker börjar hända, flera av besättningen hittas döda, vem är mördaren och varför mördar han dem? Vilken hemlighet för u-båten med sig?

Jag blev poitivt överraskad av denna, jag hade absolut inga förhoppningar eller förväntningar när jag satte på filmen (vilket är skönt många gånger) och var öppen för vad den skulle förmedla. Under flera scener i filmen satt jag som fastnaglad i soffan och tänkte inte på ngt annat än vad som hände i filmen. Den var mkt spännande på sina ställen, och hade en liten knorr på slutet. Skulle rekommendera denna till den som tycker om thrillers och inte har några förväntningar på den och bara känner för att se en schysst film i 1 tim 40 min.

Betyg: 3 av 5




Resan till jordens medelpunkt - min recension



Resan till jordens medelpunkt är en familjefilm från 2008 med Brendan Fraser (Djungel George) i huvudrollen. Filmen handlar om en vetenskapsman (Fraser) som tillsammans med sin systerson Sean (Josh Hutcherson) ger sig iväg på en resa för att finna Frasers bror. Både Fraser och hans bror är "besatta" Jules Verne, de hittar broderns anteckningar i Vernes bok och ger sig iväg för att finna honom. Resan blir oförglömlig in i jordens medelpunkt.

Jag såg denna i 2-D versionen och inte 3-D. Jag tycker inte att denna är så dålig som många säger att den är, tycker att det är en helt ok familjefilm. Jag tycker att en familjefilm defineras som att den skall kunna ses av alla, oavsett ålder, i en familj, och då kan man inte förvänta sig de häftigaste effekterna, som i actionfilmer, inte heller de bästa skådespelarna. Jag tycker att detta är en underhållande film, förväntade mig inte så mkt mer av denna än vad den gav.

Betyg: 3 av 5




Take the lead - min recension



Take the lead är en ungdom/dans film från 2006 med Antonio Banderas i huvudrollen som Pierre Dunlane. Filmen är även baserad på Pierre Dulanes liv. Filmen handlar om ballroom läraren Dulane som en dag bestämmer sig för att hjälpa ungdomarna på en skola i förorten att dansa. Här uppstår det en kulturkrock, både mellan deras olika liv/uppväxt, men också med deras olika musiksmak och dansstil. Vi får följa de olika elevernas resa genom dansen, men också i det privata livet.

Jag tycker om denna, mår riktigt super när jag sett den och vill bara ut och dansa. Jag tror att man kan tycka om denna filmen oavsett ålder och kön, men visst skall medge att den träffar nog bäst hos tonårstjejer. Banderas gör en bra rolltolkning, men inget direkt anmärkningsvärt. Tycker man skall se denna om man tycker om dansfilmer med mycket musik. Om du inte blir sugen på och dansa när du sett denna, så kan du nog heller inte dansa!

Betyg: 3 av 5




Dirty dancing 2 - min recension



Dirty dancing 2 är en uppföljare av klassikern och kultfilmen Dirty dancing från 1987. Dd2 utspelar sig 1958 i Havanna, Kuba. Kathy, 18 år, flyttar till Havanna och förväntas att umgås med överklassungdomarna som alla andra amerikanska ungdomar gör, men hon blir iställer vän med Javier, en kypare på hotellet. Genom honom upptäcker hon passionen för den kubanska dansen.

Som en uppföljare till Dirty dancing så är inte denna mycket att han, men ser man den istället som en fristående film, men insperation från Dirty dancing så är den mycket bättre. Man mår bra efter man sett den och man känner starkt för att dansa, så skall det ju vara efter man sett en dansfilm, eller?! Ne, jag tycker inte att denna är urusel som många andra, utan den är helt ok, en svag 3:a.

Betyg: 3 av 5




The Lost boys - min recension



The lost boys är för många en vampyrkultrulle från 1987. Regisserad av Joel Schumacher (The number 23). För mig var den nyligen jag såg denna filmen för första gången, alla som känner mig vet att jag är svag för vampyrrullar, och jag tyckte det var dags att se denna. I en av huvudrollerna ser vi vår kära Kiefer Sutherland aka. John Bauer (24). Filmen handlar om en familj med en mamma, och två söner, som flyttar in till morfadern i en annan stad. Den äldre av sönerna börjar hänga med, vad till synes ses som, ett tufft/coolt gäng, det han inte vet är att de är vampyrer och att de tänker göra honom till en av dem. Kommer han att kunna rädda sin familj från vampyrerna eller kommer de att bli uppätna?

Jag måste medge att filmen har en viss charm, men det känns mer som en 80-tals komedi i flera scener, speciellt när Corey Feldman är med. Sen så är mamma så löjlig att man börjar skratta så fort hon öppnar munnen. Jag tycker ändå att detta är en okej vampyrrulle, även fast man vet exakt vad som kommer hända efter varje scen. Många älskar den, och för er som inte sett den, gör det om ni är svaga för vampyrer.

Betyg: 3 av 5




Kärlek i kolerans tid - min recension



Kärlek i kolerans tid är ett drama från 2007, regisserad av Mike Newell (Fyra bröllop och en begravning). I huvudrollen ser vi en av mina manliga favoritskådiar Javier Bardem som Ariza. Filmen utspelar sig över flera decennier kring sekelskiftet i Sydamerika. Ariza faller pladask för en ung kvinna i sin ungdom och hon är hans livskärlek. Han tänker vänta på henne tills den dagen han dör. Hon blir nämligen förlovad med en annan man och avvisar Ariza, som blir helt utom sig. Han blir istället författare och telegrafoperatör, och han bestämmer sig för att jobba upp sig i livet, och blir senare VD för ett företag. Han blir också en stor player och älskar med tusentals kvinnor. Kommer Ariza någonsin att få sin stora kärlek?

Denna var inte bra, föll mig inte alls i smaken. Den var långtråkig och händelselös. Det ända som var bra med filmen var Bardems lysande rollprestation. Han borde vinna alla priser som går att vinna som skådespelare, se gärna hans film Gråta med ett leende. Men tillbaka till denna filmen, ne ingen hitt, men många tycker nog om denna slags film och kommer säkerligen att älska den.

Betyg: 2 av 5




A good year - min recension



A good year, drama från 2006, regisserad av Ridley Scott. I huvudrollen ser vi ingen annan än Russell Crowe. Crowe spelar en man som är en framgångsrik affärman inom börsen i London. Han får reda på att hans farbror som bodde på en liten vingård i Frankrike har dött och att han ärvt gården. Crowe åker ned till Frankrike för att göra upp dödsboet och för att lägga ut vingården på fastighetsmarknaden. Han träffar även en fransyska (Marion Cotillard) som han succesivt faller för. Kommer han sälja vingården och återgå till sitt stessade och konkurrens höga arbete i London?

Detta är en form av feelgood-film. Man mår liksom lite bra när man sett den. Crowe gör inte direkt någon minnesvärd insatts, han passar inte till 100 procent för rollen heller. Cotillard är däremot underbar, det räcker med att man ser henne på duken och så börjar man le. Detta är en godkänd film, jag tror många kommer tycka om den, men inte mer är det. Den saknar en viss charm, som man hittar i den liknande filmen Under Toscanas sol.

Betyg: 3 av 5




Dr. Strangelove or: How I learnd to storp worrying and love the bomb - min recension



Dr. Strangelove är en svart komedi från 1964, regisserad av storregissören Stanely Kubrick. Filmen ligger just nu på plats #28 på imdb. Det är lite svårt att beskriva filmens handling (tror alla förstår om man sett den), men skall försöka ändå. En amerikansk överste bestämmer sig för att skicka ut sina piloter för att kärnvapenbomba komunisterna i Ryssland. Största delen av filmen utspelar sig i Pentagon, med presidenten + militär osv, som försöker avbryta attacken mot Ryssland.

Peter Sellers spelar tre helt olika roller i filmen, vilket visar på vilken duktig skådespelare han var, btw det skulle vara Sellers 80:e födelsedag idag. Filmen är riktigt rolig på sina ställen, tycker om sättet som filmen driver med USA, militären och presidenten, även rädslan för Ryssland. Svårt att beskriva denna, men jag tycker absolut att man borde se den.

Betyg: 4 av 5




The Devil's backbone - min recension



The Devil's backbone är en drama/skräck från 2001 och regisserad av Guillermo del Toro (Pan's labyrint, Hellboy). Filmen utspelar sig 1939 i Spanien under spanska inbördeskriget. En pojke kommer till barnhemmet för föräldrarlösa pojkar. Här finns ett spöke, ett spöke som bara han ser, ett spöke av en pojke. Vem är denna pojken och vad vill han? Samtidigt med denna får man följa den föräldrarlösa pojken och hans väg in i pojkgänget på barnhemmet. Man får också följa rektorn och lärarna på skolan.

Jag är riktigt besviken på den, hade förväntat mig mer av en skräckfilm, inte en drama film med dett spöke som tittar fram då och då. Det finns absolut inget läskigt alls över denna. Det låga betyget som filmen får kanske har att göra med att jag förväntade mig en annan slags film när jag satte på den, men hur som helst tycker jag inte om den. Man grips aldrig tag riktigt i handlingen, och den känns som 30 min har gått, när det bara gått 5 min... Anledningen till att den inte får det lägsta betyget har att göra med det snyggt fotot som är i filmen, och den lysande skådespelerskan Marisa Paredes, vanligtvis sedd i flera av Almodovars filmer.

Betyg: 2 av 5




Åklagarens vittne - min recension



Åklagarens vittne är en svart/vit klassiker från 1957. Regisserad av Billy Wilder, med Marlene Dietrich, Charles Laughton och Tyrone Power i huvudrollerna. Filmen bygger på en pjäs av Agata Christie och det kan man se i filmen handling, då inget tycks vara som det visas. Filmen handlar om Mr. Vole som blivit anklagad för mord på en gammal dam. Den hjärtsjuke advokaten Mr. Robarts tar sig an målet för att försvara den till synes oskyldiga Mr. Vole. Allt går enligt planerna tills Mrs. Vole går upp i vittnesstolen. Mördade Mr. Vole den gammla damen, eller var det någon annan?

Detta är en film som jag uppskattar, handlingen är riktigt bra, precis som skådespelarna, plus att den innehåller flera komiska inslag, speciellt med den hjärtsjuke Mr. Robarts. Filmen har liksom glimten i ögat, och det är så roligt att se sådana här filmen för det görs (tyvärr) inga som denna längre. Riktigt bra film med den typiska Agata Christie "knorren" på slutet.

Betyg: 3 av 5




Slumdog Millionaire - min recension



Vad krävs för att hitta en förlorad kärlek?
A. Pengar
B. Tur
C. Skicklighet
D. Ödet

Jaha, då har man sett årets Oscar-film som blivit mest hypad. Filmen vann 8 Oscar, bla. bästa film, och har blivit väldigt omtalad, inte bara i utlandet utan även här i Sverige. Kan tänka mig att de flesta har sett den, eller iaf vet vad den handlar om, men tänker ändå beskriva filmens huvudhandling.

Slumdog Millionaire handlar om Jamal, en fattig förortsunge, slumdog, som blir miljonär genom tv-spelet Vem vill bli milijonär? Man får följa tillbaka i hans liv för att se hur han lärde sig svaren på varje fråga. Genom tillbaka blickarna, som även genomsyrar hela filmen, är hans barndomskärlek Latika. Kommer han vinna storpriset 20.000.000 miljoner rupier och kommer han att få tillbaka sin Latika?

Kände genom halva filmen att den har blivit för hypad, jag kände att den inte var så speciellt som alla sa, men nu när filmen är slut så tycker jag den är underbar. Visst handlingen är till viss del lite löjlig -pojke får flicka - blir miljonär, osv. Men filmen är snyggt gjord, musiken är underbar, miljöerna är vackra. Men visst så kan det vara så att många älskar filmen för de inte sett filmer med indiskmiljö innan, tyvärr har både indiskfilm och Bollywood-produktioner fått ta en extremt liten plats på den svenska filmhyllan, eller så är det kanske för att de älskar filmen som helhet?! Vad vet jag. Men jag tycker om den, man blir varm i hjärtat av den, samtidigt som man blir påmind om den hemska kastssystemet Indien har, som hänger ihop med den extrem stora fattigdomen. Värd att se, titta gärna lite längre bort på filmen, bortom Vem vill bli miljonär och kärlekshistorien.

Betyg: 4 av 5




Donnie Brasco - min recension



Kan tänka mig att de flesta redan har sett denna kända maffiafilm, men jag tänker ändå göra en liten recension om den. Donnie Brasco är från 1997 med två av de största skådespelarna, Al Pacino och Johnny Depp, i huvudrollerna. Den bygger även på verkliga händelser vilket gör att den känns trovärdig. Filmen handlar om Joe (Depp) som är undercover för FBI i NY:s maffia, han går under namnet Donnie Brasco. Han blir Lefty's (Pacino) skyddsling. Bransco kommer djupare, djupare in i organisationen genom åren. Hans känslor växer även för Lefty, kommer han att kunna ställa honom inför rätta och dra med maffian?

Jag tycker att detta är en snyggt gjord maffia film, en av de bättre, om man räknar bort Gudfadern. Både Depp och Pacino gör lysande rollprestationer. Handlingen är hyfsat ovanlig och mkt väl framlagd. Denna är bra, är man sugen på en maffia film men bra skådespelare så skall man se denna.

Betyg: 4 av 5




The Hunted - min recension



The Hunted är ifrån 2003 med Benicio Del Toro och Tommy Lee Jones i huvudrollerna. Filmen handlar om två mord som begåtts och FBI undrar vem som ligger bakom dem. De kallar in en expert (Jones) som kanske kan hjälpa dem att finna vem som begått morden. Jones upptäcker att det är en av de killarna han tränade till elitsoldater i millitären. Kommer Jones att få fatt i honom? Kommer han att ge upp?

Detta var faktiskt en riktigt dålig film. Det händer egentligen inget i den, det är bara jakten på Del Toro som är förvånadsvis händelselös. Andleningen till att jag inte ger den en etta är för att storyn med Jones hemma hos honom i skogen tycker jag om. Sen så är vissa av fightscenerna lite coola på sina ställen. Inte helt värdelös att se, men inte så långt där ifrån. Både Jones och Del Toro gör inga bra rollprestationer, de känns bleka och torra, som om de inte lagt ned maken i rollen. Ne, en tvåa får det bli, notera då att många andra filmer jag gett en tvåa är bättre än denna.

Betyg: 2 av 5




Lars and the real girl - min recension



Lars and the real girl är en drama/komedi med Ryan Rosling i huvudrollen som Lars. Lars är en underlig kille som lider av vanföreställningar, han tror nämligen att hans "lovedoll" (silikondocka) Bianca är en riktigt kvinna. Hans familj och hela byn ställer upp på att spela med i spelet för att underlätta för Lars. Allt flyter på bra tills hans börjar få känslor för en "riktig" kvinna. Kommer han att låta Bianca gå?

Detta är en film som både är mysig och sorlig. Man känner starkt för Lars och man blir förvånad över hur människorna accepterar Bianca, även hur mycket det fäster sig vid henne. Filmen får mig att tänka på filmer som Juno och Little miss sunshine, skulle vilja säga att det är lite indiefilm över den. Det är ett bra drama, men några komiska inslag, men man börjar inte gråta. Filmen känns även lite för lång och därför når den inte upp till ett högt betyg. Sevärd, speciellt när man är i ett sådant mood en regning dag.

Betyg: 3 av 5




Poseidon (2006) - min recension



Poseidon är en nyinspelning av SOS Poseidon som kom 1972. Denna nyinspelning är regisserad av ingen mindre än Wolfgang Pedersen som regisserade storfilmen Das Boot. I denna innehar Kurt Russell en av huvudrollerna. Filmen handlar om lyxkryssaren Poseidon som utsätts för en monstervåg och välts upp och ned mitt ute på det öppna havet. 10 överlevare ger sig iväg för att hitta till propellertunnlarna för att komma ut från fartyget. Det är finns ingen enkel väg ut ur lyxkryssaren och alla överlever inte. Men kommer de som överlever hitta vägen ut oskadda?

Jag tycker att denna är en helt okej båtäventyrsfilm. Den ger 1 tim 30 mins underhållning. Det är inget speciellt över den, utan det är en sådan film man uppskattar om man inte har något annat och se och är lite sugen på äventyr. Detta var tom andra gången jag såg denna. Helt klart godkänd, varken mer eller mindre.

Betyg: 3 av 5




The Addiction - min recension



The Addiction är en vampyrfilm från 1995, en väldigt ovanlig vampyrfilm om jag får säga det. Filmen är rakt igenom svart/vit och dialogen består till mesta dels av filosofi. Filmen handlar om Kathy som håller på med sin avhandling till doktor i filosofi. Hon blir en dag biten av en vampyr och blir så småning om en själv. Hon använder sig nya identitet och livsstil till att skriva sin avhandling.

Filmen är faktistk riktigt bra och djup. Kan säga att den handlar om vampyrens beroende av blod, detta kan dras paraleller till människans beroende av synd. Dialogerna i filmen är underbara och djupa, flera referenser rill stora filosofer. Tempot i filmen är segt, vilket gör att den blir lite smått tråkigt emellan åt. Kan inte riktigt bestämma mig om det är en tre eller en fyra, hmm, jag får nog se den en gång till för att den skall nå upp till en fyra.

Nu har jag gått och tänkt på filmen väldigt länge och beslutat mig för att höja betyget till en fyra. 2009-09-21

Betyg: 4 av 5




Moby Dick (1956) - min recension



Moby Dick (1956) är baserad på Melvilles roman om Moby Dick. De flesta känner kanske till vad storyn går ut på, men drar det lite kort här ändå. Moby Dick är en jättestor vit val, han jagas av Ahab och hans skepp. Ahab vill inget annat än att se valen dö, Moby dick har nämligen ärrat hans själv och kropp vid ett tidigare möte. Man får följa Ahab på jakten tillsammans med hans besättning, bland annat Ismael, han man får följa från filmens början till slut, det är han som berättar historien om den ökända Moby Dick.

Jag var inte så imponerad av denna, trots att jag brukar uppskatta äldre filmer. Kanske har att göra med att jag aldrig läst romanen Moby Dick. Fotot i filmen är rakt igenom snyggt, skådespelarna och dialogerna är sådär. Men filmen som helhet är ändå okej, så kan ju säga att den är sevärd för er som tycker om denna slags film.

Betyg: 3 av 5




Titanic - min recension



Nu var det andra gången jag såg storfilmen Titanic, hade inte sett den sen den kom 1997. Anledningen till att jag inte sett den fler ggr efter det är för att jag tyckte inte filmen var så fantastisk som alla sa att den var. Men nu efter andra gången så måste jag ändra mitt betyg av den, den är faktiskt bra. Förmodar att alla redan har sett den så jag känner att det inte är någon idé att skriva vad den handlar om. Både Winslet och diCaprio gör bra rollprestationer, tycker dock diCaprio har gjort bättre rollprestationer i andra filmer så som Gilbert Grape, Departed, Blood diamond... Men filmen är bra, den ligger på gränsen mellan en tre och en fyra. Känner att det får bli en fyra när allt kommer omkring, filmen är snyggt gjord och berättad, det är ju trots allt James Cameron som har regisserat den (Terminator 1-3). Svag fyra.

Betyg: 4 av 5




The Frighteners - min recension



The Frighteners är en skräck/komedi som kanske mer är typsik för sent 80-tal och tidigt 90-tal. Filmen gör gjord 1995-1996 av Peter Jackson. Huvudrollen Frank spelas av Michael J. Fox. Frank har en förmåga att se andar som inte gått över till andra sidan. Han livnär sig på att skicka sina "andekumpaner" in i människors hus för att skrämma dem så att de ringer honom för att få hjälp. Men en dag förändras allt, Frank ser en varelse som ser ut som döden och tar människors liv genom att krama sönder deras hjärtan. Men är det verkligen döden? Och hur skall han besegra den?

Jag förväntade mig inte så mycket utav denna, och den gav inte så mycket heller än några skratt. Det sköna med Jacksons filmer är att han alltid själv är med i en liten bi-roll, som han även är i denna. Självklart så uppkommer det en romans mellan Frank och en kvinna som försöker hjälpa honom, detta känns väldigt typiskt för denna genren av film, speciellt med Michael J. Fox i huvudrollen. Det är rätt coola effekter i filmen när man tänker på att den är gjord 1995-1996. Men den är bara ett tidsfördriv, men jag kan tänka mig att den var riktigt cool när den kom. Notera att jag såg dirictors cut, denna är 14 min längre än orginal versionen.

Betyg: 3 av 5






RSS 2.0