Bewitcheds filmrecensionsblogg

Vacancy är en thriller/rysare från 2007 med Kate Beckinsale och Luke Wilson i huvudrollerna. Filmen handlar om paret Fox som försökte ta en genväg på småvägar påväg hem. De får motorstopp och går till en bensinstation som de besökt tidigare. Det finns ingen kvar på macken, men det ligger ett motel vid sidan och de går dit för att skaffa hjälp. De fick ingen hjälp men bestämde sig för att sova över på motellet en natt tills det blivit ljuset. Rummet är allt annat än rent. Tv:n fungerar inte med det ligger några videoband som de bestämmer sig för att titta på. De tror att filmerna är snuff-filmer tills de upptäcker att de är filmade i de rummet de befinner sig i. De hittar kameror i ventilerna och helt plötsligt börjar det hända mystiska saker. Nu blir det en flight för livet och de kan inte hitta en väg förbi de tre mördarna.

Jag trodde faktiskt att filmen skulle vara hyfsad, men det var den verkligen inte. Känns som om man har sett detta konceptet hundratals gånger innan. Filmen är inte ens 80 min och 45 min i filmen handlar bara om känslor, bråk och annat, och resten av filmen är det "action". Detta känns lite överföldigt. Tycker varken Beckinsale eller Wilson passar in i en sådan här film, de känns malplacerade. Om jag tänker efter så är det inte så mycket bra med filmen, man blir inte skrämd, de flesta scenerna känns töntiga och nästan komiska, skådespelarna är inte bra osv. Denna är nästan en etta för mig, men jag ger den en svag tvåa, och fråga mig inte varför.

Flickvänner från förr är en drama/komedi från 2009. I huvudrollerna som Connor och Jenny ser vi Matthew McConaughey och Jennifer Garner. Filmen handlar om Connor som är en stor kvinnoälskare och som är med en ny kvinna varje dag. Han åker iväg för att vara med på sin brors bröllop. Där träffar han sin gammla barndoms flamma, Jenny, som han fortfarande inte kommit över. En natt besöks han av ett spöke i form av sin farbror som berättar att han kommer att hemsökas av ett spöke varje kväll som skall visa hans förflutna, nutid och framtid, allt för att han skall inse att kärlek existerar.

Ne, vad skall man säga om denna? En typsik Hollywood drama/komedi med hyfsade skådisar och ett hyfsat manus. Handlingen är inte direkt bra och heller inte filmen. Det känns inte riktigt genomtänkt och spelar på alla de vanliga klichérna i Hollywood-filmer. Men på något sätt är den ändå rätt så mysig och jag kan tänka mig att flera kommer att tycka om denna, speciellt om man tycker om andra liknande filmer. För mig får den absolut inte mer än en tvåa.

A good man in Africa är en komedi från 1994. Filmen handlar om en man som arbetar på ambasaden i den afrikanska republiken Kinjana. Han är en man som älskar kvinnor och alkohol. Jobbet för med sig flera konstiga situationer som han måste reda ut. Bl.a. så gör han sig av med en kropp genom att lägga henne i frysen. Han blir utpressad av diverse personer för att göra dem tjänster osv.

När man ser omslaget till filmen så tror man att huvudrollsinnehavaren är Sean Connery, men så är det inte, han har bara en liten bi-roll. Filmen är rätt så komisk på sina ställen, men det känns ändå som om det är något som fattas i handlingen, den känns inte komplett. På många sätt är filmen mysig, den brittiska humorn, den afrikanska musiken osv. Jag kan inte ge filmen mer än en tvåa för den gav mig egentligen inget när jag såg den.

The Hills run red är en skräck/thriller från 2009. Filmen handlar om ett gäng filmstuderande som ger sig ut på jakt efter den försvunna filmen The Hills run red. Det enda som återstår av filmen är en trailer och filmaffischer. De lyckas hitta den döde regissörens dotter som var med i filmen när hon var liten, nu är hos i 20-års åldern. Filmstudenten Tyler hittar dottern på en porrbar och hon går med på att hjälpa dem. De åker till olika infilmningsplatser och tillsist skall de åka till regissörens hem, där även stora delar av filmen spelades in, huset ligger långt ut i skogen. De vandrar mot huset och är tvugna att övernatta i skogen och där börjar hända konstiga saker. Helt plötsligt kommer Babyface, mördaren från filmen, och nu blir filmstudenterna de jagade. Detta visar sig bli något som de aldrig kunnat föreställa sig. Lever regissören? Är han verkligen klar med sin film? Dog alla människor på riktigt i filmen?

Om man säger så här, när en film har en skådis som spelar Stiflers brorsa från American Pie, borde den inte vara bra, och det var den inte heller. Denna tycker jag är ett exempel på en nyproducerad dålig skräckfilm. Den är förutsägbar och skådespelarna är dåliga. Filmen får mig att tänka på Cigarette burns och Rob Zombies House of 1000 corpses & Devils rejects. De tre filmerna är mycket bättre än den här skiten. Överväger att ge filmen en etta, men tackvare William Sadler så får filmen en svag tvåa.

Drag me to hell är en skräck/thriller från 2009, regisserad av Sam Raimi. Filmen handlar om Christine som arbetar på en bank, hon tävlar med en annan medarbetare om jobbet som ansvarig. En dag kommer det in i gammal tant som vill ha sin betalning på sitt hus förlängt så att hon kan skaffa ihop pengar. Christine ger tanten avslag bara för att hennes position för att få arbetet som ansvarig skall bli bättre. Detta var inget som hon skulle gjort. Kvinnan utalar en gammal zigensk förbannelse över henne, en Lamia. Nu börjar konstiga saker hända Christine och hon vänder sig till "spågubben" Rham Jas som försöker hjälpa henne. Han berättar att en Lamia kommer från helvetet för att hänta den förbannade personens själ inom tre dagar. Nu börjar Christines desperata jakt för att bli av med förbannelsen.

Jag måste säga att jag blev riktigt förvånade över hur bra denna filmen var. Tycker att det ges ut så mycket skitskräckfilmer nu förtiden, så jag hade inte förväntat mig något bra alls av denna. Men så fel jag hade. I denna finns både spänning, överraskningsmoment, blod, humor osv. Rent spontant känner jag att Sam Raimi äntligen har hittat tillbaka till det han är bra på, nämligen skräckfilm, inte Hollywood action/sci-fi som Spiderman 3. Vill man se en ny skräckfilm som håller måttet och som gör att man blir lite rädd, så skall man se denna. En fyra.

Wallander: Dödsängeln är film nummer 22 med Krister Henriksson som kriminalkommissarie Kurt Wallander. Filmen handlar en 18-årig flicka som sjunger i kyrkokören och som en dag bara försvinner. Wallander och hans team kopplas in och till en början ser det ut som om flickan gett sig av frivilligt, men så visar sig inte vara fallet. Wallander börjar gräva ned i flickans historia och hittar bl.a. att hon haft en pojkvän som varit skinnskalle. När flickan en dag hittas mördad i skogen och en annan flicka kidnappas från kören börjar det bli riktigt bråttom.

Nu tycker jag att Wallander börjar bli lite uttjötat. Nu har det kommit en film i månaden i nästan ett år och kvaliten på filmerna är inte den högsta. Dödsängeln tillhör de Wallanderfilmerna som inte alls håller måttet. Det finns knappt någon spänning i filmen och man blir inte så nyfiken på vem mördaren än och varför. Tempot i filmen är lågt och det händer egentligen inte så mycket. Denna får en svag till medel tvåa.

Prostitution bakom slöjan är en dokumentär från 2004 av Nahid Persson. Jag har tidigare recenserat Perssons två andra dokumentärer och denna, Prostitution bakom slöjan, är det första dokumentären hon gjorde. Den handlar om två kvinnor som lever ensamma i en storstad med sina barn. Båda har inga män, för de båsa sitter i fängelse. För att kunna överleva har de fått börja med prostitution. De båsa lever i en vardag som går ut på att finna pengar för att kunna köpa heroin och att finna en man som kan försörja dem. Vi blir även bekanta med sighe, som är muslimskt korttidsäkenskap.

Tycker att alla Perssons dokumentärer är bra och instressanta, på olika sätt, men alla berör Iran. Prostitution bakom slöjan är kanske den bästa av Perssons dokumentärer. Vi får följa de två kvinnorna och samtidigt för vi reda på Perssons egna tankar. Det som jag tycker är bra med denna, jämfört med Fyra fruar och en man, så förljer denna upp personerna i dokumentären, det görs in i Fyra fruar och en man. Persson åker tillbaka till Iran för att häsla på kvinnorna, för att se vad som har hänt i deras liv sedan sist. Men som slutsats kan jag säga att denna är bra, kanske tom mycket bra. Jag ger den en svag fyra.

Så går det till i krig (The General) är en stumfilmskomedi från 1926, av och med Buster Keaton. Filmen utspelar sig under inbördeskriget i USA. Gray är lokförare vars lok blir kapat av ett gäng nordstatsspioner. Nu gör Gray allt för att få tillbaka sitt lok, det visar sig även att nordstatarna har kidnappat Grays flickvän i samma veva som de tog loket. Nu måste Gray både ta tillbaka sitt lok och rädda sin flickvän. Gray råkar, på sin jakt efter loket, höra att nordstatarna planerar en smygattack mot sydstatarna och nu måste Gray hinna tillbaka till sina allierade och varna dem.

Detta är den första Buster Keaton filmen jag sett, han var riktigt populär när stumfilmen var stor, och även en bit efter. Men han är idag inte bortglömd och många uppskattar fortfarande hans filmer, och de prisas än idag. Det är ju som sagt en speciell humor i stumfilmer, inte det minsta lik humorn idag. Men jag tycker att denna stumfilmshumorn fortfarande fungerar. Vissa scener i filmen är riktigt roliga, medans andra är förutsägbara och lite töntiga. Men man får se filmen med glimten i ögat. Keaton var en riktigt bra komiker, han använder sin kropp och sitt ansikte riktigt bra. Jag ger filmen en fyra för Keatons insats och för de "häftiga" scenerna.

Year one är en komedi från 2009 med Jack Black och Michael Cera i huvudrollerna som Zed och Oh. Vi ser även andra kända skådespelare i filmen så som Oliver Platt, David Cross, Vinnie Jones, Oliva Wilde osv. Filmen handlar Zed och Oh som är bästa vänner. En dag äter Zed ett äpple från kunskapens träd och börjar nu ifrågasätta meningen med livet. Ban blir bannlyst från sin by och hans vän Oh följer med på en gigantisk resa från när Kain dödar Abel till romarriket.

Denna var faktiskt rätt lustig. Jag är ju ett fan av Jack Black, så det gör ju filmen lite roligare än vad den kanske är. Cera är även han riktigt rolig i denna, och hans karaktär Oh är ju den raka motsatsen till Zed, vilket är väldigt roligt. Men det känns som om man hade en liten budget för filmen, och det mesta känns som studio och handgjorda kulisser. Det är väl inte den bästa komedin jag sett, men den har sina stunder. Den får en tvåa.

Marley och jag är en drama komedi från 2008. I huvudrollerna som John och Jennifer Grogan ser vi Owen Wilson och Jennfier Aniston. Filmen handlar om paret Grogan som är två jounalister och precis har gift sig. Nu är nästa del i planeringen att skaffa barn och det är något som John inte är redo för, därför skaffar han Jennifer en hundvalp, Marley. John lyckas skjuta upp att skaffa barn i några år tackvare Marley, men Marley är inte som andra hundar. Han växer upp och blir en stor labrador och vägrar gå fot, sitta still, sluta tugga på saker osv. Vi får följa Marleys liv med familjen Grogan från han är valp tills han blir gammal och Grogan är tvungen att avliva honom.

Hela filmen är väldigt mysig och Marley är en underbart busig/jobbig hund. Tempot i filmen är rätt högt, för vi går igenom över tio år på nästan två timmar. Vi ser Grogans få tre barn, byte av arbete, av stad och av hus. Slut scenen när de är tvungna att avliva Marley för att han är gammal och har tarmvred är så hemsk. Tårnarna rann ned för mina kinder och jag fick ont i magen. Alla som älskar hundar kommer förstå precis vad jag menar. Men men, detta är en bra film, underhållande och smårolig. En solklar trea.

Duplicity är en thriller från 2009. I huvudrollerna som spionerna Ray och Claire ser vi Clive Owen och Julia Roberts. Filmen handlar om ett kärlekspar, Ray och Claire, som båda börjar arbeta för ett företag. Claire ligger undercover och spionerar på ett annat företag och Ray är hennes kontaktperson. De båda företagen är stora konkurrenter och tar till alla medel för att ligga ett steg före varandra. Samtidigt har Claire och Ray något annat planerat.

Kan väl säga att denna är godkänd, ser liknelser med Oceans eleven och Mr & Mrs Smith. Hyfsat tempo i filmen, men det varierar mycket. Det som är häftigt med filmen är scenbyten och hopp från dåtid till nutid, men det blir lite tröttsamt efter ett tag då filmen är nästan 2 tim. Tycker varken Roberts eller Owen passar till hundra procent som Ray och Claire, det är något jag stör mig på. Sen så tycker jag kemin den emellan inte är direkt bra. Många delar av filmen är en trea, men för mig, i slutändan, får det bli en stark tvåa, för det är ingen minnesvärd film. Fungerar som bra kvällunderhållning för många.

Thick as Thieves är en thiller från 2009 med Antonio Banderas som Gabriel och Morgan Freeman som Keith. Filmen handlar om de två tjuvarna Gabriel och Keith. Keith gör Gabriel till sin partner så att de kan stjäla Faberge -ägg som finns djupt inne hos Romanovs. Allt går som planerat, med resultatet blir oväntat.

Första delen av filmen är i princip som vilken film om juvueltjuvar som helst, men andra delen blir den bättre. Det är flera sköna twistar på slutet som man inte kunnat ana. Tempot i filmen är bra, det går lite upp och ned. När jag sett första delen av filmen så kände jag att denna inte var mer än en tvåa, men när filmen var slut så bestämde jag mig för att det får bli en trea ändå, dock en svag en. Det är för mycket klicher, tycker itnte att Freeman passar in riktigt i rollen, även fast han gör den bra. Banderas går upp och ned genom filmen, ibland bra, ibland sliskig och förutsägbar.

Sagan om Despereaux är en animerad familjefilm från 2008. Filmen handlar om kungariket Dor, som älskar soppa, banlyser alla råttor och förbjuder soppa efter att en råtta får skulden för att drottningen dog. Nu lever Dor i mörker, kungen är deprimerad och prinsessan lika så. Vi får förlja med berättelsen till en liten mus-stad som bor inne i slottet där musen Despereaux föds, men han är ingen vanlig mus. Han är nämligen inte rädd för något och vill upptäcka allt, sen så har han ovanligt stora öron. Vi får även följa råttan, som sägs dödat drottningen, på hans resa och hur han kommer till ett råttkungarike nere i kloakerna, där han inte riktigt passar in. Nu är Dor och prinsessan i fara och det är bara Despereaux och råttan som kan rädda dem.

Hela filmen är uppbyggd som en saga, en den ledsna prinsessan och den modiga räddaren i nöden, Despereaux. Tycker att det är bra animerad, speciellt djuren och miljöerna, det märks att det är där de har lagt resurserna och inte på människorna. Men filmen är mysig, kanske lite sockersöt, men fungerar ändå. Mitt betyg väger mellan en trea och en fyra, men tills jag sett den igen så får det bli en trea.

Skräckdagar i Paris (Hangmen also die) är ett krigsdrama från 1943, regisserad av en av Tysklands stora regissörer, Fritz Lang. Filmen utspelar sig i naziockuperade Tjeckoslovakien. En man mördar en av nazisternas framstående män och på fri fot försöker han finna ett gömställe, han gömmer sig hos Nasha och hennes familj, mer eller mindre mot deras vilja. Nazisterna kan inte komma på vem mördaren är och tar tillfånga hundratals tjeckoslovaker och avrättar flera av dem varje dag för att mördaren skall träda fram. Nasha blir helt förstörd när hennes far blir tillfångatagen. Vad skall hon göra? Ange mördaren som gjorde det rätta för att rädda sin far, eller hålla tyst och hennes far blir avrättad?

Denna tror jag är en bortglömd Lang-film. Måste själv erkänna att jag inte hört talas om den och det beror nog på att den inte framställs som Langs mästerverk. Men jag tycker att det är en bra film, spännande och komisk. Men än av de sakerna jag stör mig lite på är tempoväxlingen i filmen, den får mig inte att sitta kvar i soffan och vara lika engagerad filmen igenom, vilket jag tycker är synd. Men jag skall säga att denna är sevärd och mycket bra gjord. Men för mig väger den mellan en stark trea eller en svag fyra, och för tillfället får det bli en trea.

Persona är ett drama från 1966, regisserad av en av våra största svenska regissörer, Ingmar Bergman. I denna ser vi Bibi Andersson som syster Alma, Liv Ullman som Elisabeth Vogler och Margareta Krook som läkaren. Filmen handlar om Elisabeth som är en stor skådespelerska som mitt under en föreställning slutar prata. Hon läggs in på ett sjukhus där läkaren vill att syster Alma skall sköta om mrs Vogler. Läkaren ordinerar att Alma skall ta med mrs Vogler till hennes avskilda sommarställe för ett miljöombyte. Ute i sommarstugan växer det fram en relation mellan Elisabeth och Alma, trots att Elisabeth aldrig yttrar ett ord. Men inget blir riktigt som planerat.

Jag känner att jag har lite svårt att recensera filmen, för jag har inte riktigt bestämt mig vad filmens syfte och mening är, men jag skall försöka. För det första så tycker jag den är riktigt bra och jag verkligen älskar Bibi Andersson i denna. Handlingen har jag som sagt lite svårt att få grepp om, men det är det som gör det så bra. Man vet inte riktigt vad som är sant i slut ändan, var allt på riktigt? Är Alma och Elisabeth samma person? Eller blir de samma person? Varandras alter ego? Sen så tycker jag det är intressant att det bara är fem skådespelare/personer med i hela filmen, vilket ger den en väldigt stark intensitet. Sen så tycker jag att det är en liten kul kuriosa att hela filmen är inspelad i Bergmans hem ute på Fårö. Men filmen är bra och kan ses flera gånger för att man skall kunna greppa tag om den.

Waltz with Bashir är en animerad drama/krigsfilm från 2008. Filmen handlar filmregissören Ari som får besök av en gammal krigspolare. Vännen berättar om en dröm han har där han blir jagad av hundar. Männen diskuterar och kommer fram till att drömmen har något att göra med det uppdrag de genomförde i armén under det första Libanon-kriget under 80-talet. Ari blir förvånad över att han inte kan komma ihåg något av den perioden av sitt liv. Han bestämmer sig för att besöka och intervjua gammla vänner från kriget. Nu dyker det upp minnen som han länge har förträngt.

Detta är en mycket välgjord animerad dramafilm. Själva animationen i sig är snygg och väldigt speciell, känns på många ställen teckand eller ritad. Handlingen är traumatisk och hemsk. Tycker att man mycket väl framför filmens budskap och mening. Filmen i sig är väldigt speciell och ger nästan en dokumentär känsla. Tycker inte att man skall se denna om man är intresserad av att se en "klassiskt/japansk" animerad filme, utan man skall mer vara sugen på ett krigsdrama. På många sätt förstärks den hemska handlingen när den är animerad och på andra sätt förmildras den. Se den om man vill se något ovanlig och bra.

Moderna tider är en svart/vit komedi från 1936, av och med Charlie Chaplin. Filmen handlar om en arbetare, Chaplin, som arbetar på en fabrik. Han drabbas av stress och mister sitt jobb. Av en ren olyckshändelse hamnar han i fängelse, där han stortrivs och han vill verkligen inte ut till friheten. Men i och med att han är en mönsterfånge så kommer han snart ut igen och han möter en hemlös flicka som han blir kär i. De försöker starta om sina liv tillsammans och gör allt för att få arbeten. Tillsist arbetar båda på en resturang som servitör och underhållare. Men inget blir riktigt som de tänkt sig.

Denna är riktigt skön. Tror nog att det är den första långfilmen jag sett med Chaplin och jag är inte missnöjd. Första delen av filmen är underbar och det är så himmla roligt när han driver med det "moderna". Allt ifrån arbetarnas roll i fabrikerna tills avundsjukan på de rika. Filmen är väl en satir av den moderna tiden. Riktigt sevärd och rolig.

Cigarette burns är en skräckfilm/ett tv-serie avsnitt från Masters of horror. Den är regisserad av legenden John Carpenter. Filmen handlar om Kirby, spelas av Norman Reedus, som äger en biograf som visar "smala" filmer. Han är besatt av den försvunna filmen Le fin absolue du Monde. En dag blir han kontaktad av en rik man, Udo Kier, som är lika eller mer besatt av filmen och är beredd att betala vad som helst för att Kirby skall finna filmen, för han är övertygad att det fortfarande finns ett exemplar kvar. Andledningen till att Le fin absolue du Monde har blivit ökänd är för att den endast hade en visning och under visningen så började publiken att bli galna och mörda varandra. Filmen skall vara något helt makalöst. Kirby tar an sig uppdraget, för han är i behov av pengar, och han reser till Paris för att finna mer information och inget blir som han väntat sig.

Jag måste säga att jag verkligen älskar denna filmen. Det är en lågbudget film/avsnitt och det märks genom hela filmen och den är bara ca 60 min lång, men det spelar ingen roll, den är helt makalöst bra. Det finns en spänning genom hela filmen och man blir helt fascinerad av Le fin absolue du Monde. Inslagen av blod är ju inget främande för Carpenter och det finns det gott om i denna. Men det som gör filmen speciell för mig är hur man sugs in i filmens handling, man kan inte slita blicken från tv:n. Sen så tycker man om skräckfilm och är ett filmfreak i största allmänhet så blir man helt förstummad av mystiken och spänningen runt Le fin absolue du Monde. Sen är det alltid lite kul och se en av B-skådespelarnas största (enligt mig) skådis, Udo Kier, i filmen och han passar riktigt bra in i denna. Är riktigt överraskad av filmen och mycket glad över jag sett den. Det är nog den första skräckfilmen som jag kommer att ge en femma, och det är den värd.

Star trek är ett sci-fi/äventyr från 2009. Filmen handlar om Kirks och Spocks ursprung. Hur deras barndom, tonårsliv såg ut och hur de träffades för första gången. Vi får följa med när de båda går i skolan för att arbeta på en stjärnkryssare. Vi får se återblickar från deras liv och följa med på deras första uppdrag tillsammans. Det blir en hel del action och när människor från framtiden kommer till deras tid.

Först så skall jag väl säga att jag aldrig varit något inbitet Star trek fan, jag har aldrig sett orginal serien, utan bara en del avsnitt av serien Star trek: Voyager. Men jag måste säga att jag verkligen tycker om denna film. Den är riktigt spännande och man hålls fast i handlingen genom hela filmen. Tycker man om filmer som handlar om rymden, så tycker man även om denna. Tycker man om Star wars filmerna, så tycker man om denna. Nu menar jag inte de riktigt inbitna fansen som antingen tycker om Star wars eller Star trek och inte kan tycka om båda. Men tycker man bara om filmerna och dess handling så kan man faktiskt titta och tycka om både Star wars och Star trek. :) Filmen är en solklar fyra.

Kung Fu Panda: Secrets of the Furious Five är en kortfilm från 2008. Filmen handlar om karaktärerna från filmen Kung fu panda. I denna så skall pandan Po lära barn vad innebörden av Kung fu egentligen är. Po berättar om alla i Furious five, hur det kommer sig att de är så duktiga på just Kung fu.

Tycker att denna är en rolig och söt kortfilm. Tycker att den verkligen håller samma klass om långfilmen Kung fu panda. Man hade till och med kunnat göra filmen längre, till en långfilm, för jag vill se mer. Denna är helt enkelt rolig och tycker man om Kung fu panda så tycker man om denna. Notera att jag såg denna med engelskt tal, vilket jag tycker att man skall göra för Jack Black är så j*vla bra som Po.

The Uninvited är en thriller/skräckfilm från 2009. Filmen handlar om Anna, en tonårig, som skrivs ut från ett mentalsjukhus, där hon har varit sen hennes mor dog. Nu skall hon återvända hem till sin far, hans nya flickvän och sin syster. Men inget är som förut. Anna drömmer mystiska drömmar där hon ser sin mors dödakropp som försöker tala till henne. Anna och systern börjar misstänka att det är något med faderns nya flickvän, hon skötte nämligen om mamma när hon låg döende, och nu är de övertygade om att det var flickvännen som mördade deras mor. Men är verkligen allt så som det ser ut att vara?

Måste säga att det känns som att man har sett denna filmen femtio gånger innan. tycker inte att handlingen är orginell på något sätt. Jag kunde iaf ana precis hur det stod till i filmen och hur den skulle sluta. På sina ställen så var filmen lite småspännande, men inte direkt läskig. Tycker kanske inte att denna klassificeras som en skräckfilm, men men tror att många skulle uppskatta filmen och tycker att den är lite hemsk. Jag rekommenderar inte den, men tycker man om denna typen av Hollywood/skräck/mjukisfilm så kommer man tycka om denna också.

Columbus day är en drama/thriller från 2008. I huvudrollen som tjuven John Cologne ser vi Val Kilmer. Filmen handlar om när John genomför sin största stöld i karriären när han rånar en maffiaboss. Det hela går inte riktigt som planerat, John partner blir dödad när maffian försöker komma åt John. i princip hela filmen utspelar sig i en park där John befinner sig och ringer flera olika samtal för att få sålt grejerna han stulit. Men han räknade inte med att en liten pojke i tio års åldern skulle fästa ett intresse i John. Pojken vill inte lämna John i fred och John börjar utveckla en realtion till pojken.

Denna är väl inte den bästa filmen som gjorts, men heller inte den sämsta. Det är lagom med action och den är rätt spännande på sina ställen. Det som är mest intressant med filmen är nog hur relationen mellan John och pojken växer fram. Kilmer är bra i denna, tycker han har blivit en bättre skådis på senare år. Den ända som inte passar in är Marg Helgenberger (CSI) som Johns ex-fru. Kan väl säga att denna är sevärd, men den når ändå inte upp till en trea.

Fyra fruar och en man är en svensk dokumentär från 2007, av Nahid Persson. Dokumentären handlar om en familj på landsbyggden i Iran. Handlingen kretsar främst kring mannens fyra fruar och hur deras relation ser ut, och hur deras realtion till mannen ser ut.

Detta är den andra av Nahid Perssons dokumentärer jag har sett, och jag tycker om denna. Själva handlingen i dokumentären är väldigt intressant och det känns som om man blir vänner med kvinnorna i familjen. Den är som en inblick i hur kvinnorna lever sina liv och vilka problem som uppstår när en man har mer än en fru. Denna tilltalar mig mer än, Drottningen och jag, och jag vill se mer om familjens liv. Hade varit jätteroligt om Nahid hade gjort en till dokumentär om famljen så att man kan se hur deras liv ser ut idag och hur det har utvecklat sig när mannen tog ytterliggare en fru. En stark trea.

Drottningen och jag är en svensk dokumentär från 2008, av Nahid Persson. Dokumentären handlar om när Nahid försöker genomföra denna dokumentär med den föredetta drottningen av Iran. Man får följa med när hon träffar drottningen i Frankrike och hur deras turbulenta resa tillsammans såg ut.

Detta är en väldigt personlig dokumentär av Nahid Persson. Man får följa hela Nahids resa från att börja med dokumentären, hur hon får kontakt med drottningen av Iran, tills filmen blir färdig. Man får följa med på deras möten, men man får även reda på Nahids tankar kring drottningen och Iran, kring revolutionen och hur Iran ser ut idag. Jag tycker att denna var intressant, för när jag såg dokumentären hade jag ingen uppfattning om Iran eller om hur deras styre såg ut och ser ut, så för mig var den både informativ och intressant. På ett sätt är inte denna typen av dokumentär min favorit, men jag tycker om den starkt ändå. En solklart trea.

Brief encounter är ett romantiskt drama från 1945, regisserat av David Lean. Filmen handlar om hemmafrun Laura som alltid tar tåget in till staden på torsdagar för att shoppa, äta lunch och gå på bio. En dag träffar hon läkaren Alec och de faller genast för varandra. Filmen är en besättelse om deras korta torsdags möten, svartsjuka och kärlek. Kommer de att få varandra eller är deras "plikt" starkare än deras kärlek?

Som jag har förstått det så älskar många denna filmen, de tycker den är underbar och sorglig. Men jag kan intre riktigt hålla med. Den här typen av romantiska filmer har aldrig riktigt tilltalat mig, har alltid tyckt att de är rätt så långtråkiga, och det tycker jag om denna också. Men ser man till filmen och hur den är gjord, så är den snyggt gjord, men bra kamerateknik och vackra bilder. Man kan också känna den förvivlan Laura känner. Men som sagt filmen tilltalar inte mig direkt in i hjärtat, men det är ändå en solklar trea.

Oliver Twist är ett drama/äventyr från 1948, regisserad av David Lean. Filmen bygger på Dickens klassisker berättelse om Oliver Twist. Filmen handlar om den föräldrarlöse pojken Oliver som rymmer från barnhemmet till London. Där möter han Fargin och börjar arbeta som ficktjuv för honom. På ett magiskt sätt hamnar han hemma hos en snäll familj med en gammal man och Oliver gör allt från att komma ifrån den kriminella världen, men det visar sig inte vara så lätt.

Jag tror att de flesta har kläm på vad Oliver Twist handlar om och jag tycker att Lean har lyckats bra med att förmedla handlingen på ett trovärdigt sätt. Jag tror nog att detta är den bästa filmatiseringen av Oliver Twist jag sett, och jag rekommenderar den. Den är mycket sevärd och hemsk, fast samtidigt mysig. En solklar fyra.

Laputa: Slottet i himlen är en animé från 1986, regisserad av Hayao Miyazaki. Filmen handlar om Sheeta som faller ned från ett luftskepp mot en stad, där arbetar pojken Pazu som ser Sheeta falla, eller rättare sagt sväva ned från himlen. Han bestämmer sig för att ta hand om henne, men det han inte vet är att Sheeta har en kristall som försvarar henne och hon är en ättling från folket från den svävande mystiska staden Laputa. Det är många som vill ha tag i kristallen och gör allt för att komma åt den, nu flyr Sheeta tillsammans med Pazu. De träffar på massa olika människor på sin resa, men kommer de någonsin att finna Laputa?

Jag älskar ju Miyazakis filmer och även denna (såklart). Så underbart animerad och berättad. Jag kan ju inget annat än att jämföra denna med Miyazakis andra filmer, och jag tycker att denna tillhör dem i den bästa klassen. Den slår inte Nausicaä från vindarnas dal eller Spirited away, men den är i samma klass. Handlingen är underbar på många sätt, och jag blir alltid lika facinerad av historierna i Miyazakis filmer. Denna är mycket bra, se den.

Brudens bäste man är en komedi från 2008. I filmen ser vi Patrick Dempsey som Tom och Michelle Monaghan som Hannah. Filmen handlar om de två bästa vännerna Tom och Hannah. De har varit bästa vänner sen college och har aldrig varit intresserade av varandra. Hannah åker på en arbetsresa till Skottland och när hon kommer hem har hon förlovat sig med en skotte och planerar bröllop. Tom blir förkrossad och upptäcker att han har känslor för Hannah och han måste stoppa bröllopet. Hannah vill att Tom skall bli hennes maid of honor och det går han med på bara för att det då kommer bli lättare att stoppa bröllopet. Kommer Tom att lyckas och få Hannah?

Skulle vilja säga att detta är en hjärndöd film, du behöver aldrig använda hjärnan och vet precis vad som kommer att hända. Visst filmen har både roliga och romantiska inslag, men den är inte direkt minnesvärd. Ändå på något sätt tilltalar den min kvinnliga tonårstjej inuti mig och jag tycker att den är rätt söt. Men jag kan inte ge den mer än en två, men tror att många andra skulle uppskatta denna om man tycker om denna typ av film.

Bröllopsduellen är en komedi från 2009 med Anne Hathaway och Kate Hudson i huvudrollerna som Emma och Liv. Filmen handlar om de två bästa kompisarna, Emma och Liv, som båda har drömt om ett bröllop på the Plaza hela sina liv. De är båda i förhållanden och de tillhör två helt olika sociekonomiska klasser. När deras pojkvänner friar nästan samtidigt så tycker de att det skall bli jätteroligt att ha sina bröllop samma månad, men efter en miss hos bröllopsagenten så blir deras bröllop inbokade samma dag. Och nu vill ingen av dem byta dag och så bryter kriget ut. Nu gör båda allt för att sabotera den andres bröllop.

Kan inte säga att detta var en bra film, det är en film som man tittar på när man inte har lust att se något annat. Den är lite smårolig ibland, men den ger en inget. Det är en flamsig chickflick, som vänder sig till yngre tjejer. Kommer ge filmen en tvåa för det var inget bottennapp, men den gav heller inget.

Virgin suicides är ett dram från 1999, regisserad av Sofia Coppola. Filmen är en återberättelse om fem systrars liv och död, berättad genom grannpojkarnas ögon. Filmen utspelar sig i en pryd förort på 70-talet i USA. Familjen Lisbon är en kristen familj som består av far, mor och fem systrar i olika åldrar. Filmen är en berättelse om hur systrarnas liv såg ut när de levde och hur de tog sina liv, och varför grannpojkarna trodde att de gjorde det, men det är egentligen ingen som vet.

Ja, vad skall jag säga om denna, har lite olika åsikter. På många sätt är den bra och man fastnar i handlingen, och på andra sätt känns den meningslös och man vet inte riktigt vad Coppola vill säga med den. Den speglar en verklighet som inte jag är bekant med, inte uppväxt på 70-talet i USA, inte uppväxt i en strängt kristen familij osv. Jag förstår inte varför systrarna begick självmord eller varför, det kändes rätt absurt. Men filmen är ändå bra så jag ger den godkänt.

Damernas detektivbyrå är en drama tv-film från 2008. Filmen handlar om Precious som efter sin fars död bestämmer sig för att öppna en detektivbyrå i sitt hemland Botswana, närmare bestämmt No.1 Ladies detectiv agency. Det går inte så lätt för Precious för hon fårr inga mysterium att lösa. Hon bestämmer sig för att anställa en väldigt speciell sekreterare som alltid säger vad hon tänker på. När Precious får ett fall blir hon överlycklig, hon skall nämligen undersöka om en kvinnas man är otrogen, och det går inte riktigt som planerat.

Denna är verkligen jättemysig, jag blir varm i kroppen och glad när jag såg denna. Det är en så skön stämning i filmen. Fotot och vyerna är underbara, man vill bara åka till Botswana med en gång. Denna skall man se om man behöver muntras upp, eller är på ett humör som kräver att man ser en sådan här film.

Den tredje vågen är en svensk action/thriller från 2003. Denna är den tredje och den sista av de äldre filmerna om Falk. Denna handlar om när Falk blir indragen i hemska händelser i Europa. Han skall träffa sin gamla chef vid polisen som nu blivit chef för Europol. Chefen träffar en tjej på ett café, en tjej som har värdefull information om de stora hajarna. När Falk återvänder till cafét träffar han tjejen samtidigt kommer det torpeder som är ute efter att döda tjejen. Hon och Johan klarar sig med livet i behåll, men chefen dödas. Nu är Falk och tjejen på rymmen i Europa och Falk tar på sig att skydda henne. Kommer han att klara det, samtidigt som han vill sätta dit de stora hajarna?

Jag vet att när jag såg denna första gången när den kom ut så tyckte inte jag att den var något att ha, men efter att ha sett om den måste jag ändra åsikt. Den var faktiskt helt okej och spännande. det är alltid roligt i de första Falk filmerna att Falk arbetar med olika yrken och att det alltid händer nya grejer. Skulle vilja säga att denna är i samma klass som livvakterna.

Livvakterna är en svensk action/thriller från 2001. Denna är den andra filmen som gjorts om Johan Falk. Filmen handlar, så klart, om Falk och när han har fått ett nytt arbete, han blir nämligen livvakt. Hans första uppdrag blir att skydda sin gamla barndomsvän och hans familj efter att han har gjort skumma affärer i Polen genom sitt företag. Han har nu fått ett tysk legosoldat i hälarna. Falk och hans kollegor gör allt för att skydda familjen, men kommer de verkligen att lyckas med livet i behåll?

Denna tycker jag är snäppet bättre är den första filmen, Noll tolerans. Det händer mer och det är bra skådespelare med. Tycker speciellt om att se Krister Henriksson i en sådan lätt och skämtsam roll. Över lag är filmen bra, godkänd svensk thriller. Den håller inte riktigt måttet med några av de nya filmerna, men den är ändå bra och sevärd om man tycker om denna formen av film.

Noll tolerans är en svensk action/thriller från 1999. Detta är den först filmen som gjordes om polisen Johan Falk. I denna är det, som i senare filmer, Jakob Eklund som spelar Falk. Filmen handlar om när Falk arbetar på krimjouren i Göteborg och ser ett rån mot en juvelaffäre, han tar upp jakten och står öga mot öga med hjärnan bakom rånet, Leo Gaut. Gaut skjuter ihjäl en civil och hotar en flicka och hennes mamma, men han kommer undan. Nu så försöker polisen få upp fallet om dödsskjutningen i domstol men vittnerna kan inte peka ut Gaut, han har hotat dem. Nu tar Falk lagen i egna händer och blir jagad av sina egna kollegor.

Filmen är bra på så vis att man förstår de andra filmerna, men jag tycker att denna skiljer sig åt, både i handling, tempo och filmen uppbyggnad. Men den är bra och spännande. Man måste nästan ha sett denna för att riktigt förstå en av den nya filmerna om Falk, Johan Falk - Leo Gaut. Jag ger denna godkänt.

Olycksfågeln är den fjärde delen i filmatiseringen av Camilla Läckbergs böcker. Denna är den sista filmatiserade boken för tillfället. I denna får poliskåren en ny polis, en kvinna, Hannah. samtidigt som hon kommer dit får de en påringning om att en kvinna har dött i en bilolycka. När de kommer till platsen ser det ut som om hon drukigt sig full och kört in i trädet. Men Patrik tycker att det inte är något som stämmer. Någon vecka senare hittas en av tjejerna som ingår i ett ungdomsprjekt för kriminella strypt på en klippa. Patrik börjar ana oråd och sätter ihop morden med andra mord som skett runt om i landet flera år tidigare. Men vem är mördaren?

Ja, som tidigare, även denna håller måttet. Denna är kanske den mest spännande av de fyra filmerna. Man sitter lite som på nålar och undrar vem mördaren är för man är inte riktigt säker. Jag tycker så här, skall man se en av den här filmerna så kan man lika bra se alla så att man får en inblick i varför filmerna är som de är, och vad som har skett mellan de olika karaktärerna.

Stenhuggaren är den tredje delen av filmatiseringen av Camilla Läckbergs böcker om Patrik och Erika i Fjällbacka. Denna är inspelad 2009, tillskillnad fr¨ån de två tidigare filmerna som är inspelade 2007. Stenhuggaren handlar om en flicka som hittas död ute i havet, det hela ser ut som en olycka tills de finner att hon har sötvatten i lungorna och att då har blivit dränkt/mördad innan hon slängdes i vattnet. Nu är det fullt pådrag för Patrik och hans kollegor för att finna den skyldige. De får upp flera spår, bland annat en man som sysslar med barnpornografi. Men är det verkligen han?

Även denna håller måttet. Jag tycker om återblickarna i denna väldigt mycket, de är riktigt snyggt gjorda. Man fattar inte sammanhanget med återblickarna eller vem mördaren är förens i slutet av filmen, vilket jag tycker är bra. Det är så det skall vara i sådana här filmer, man skall sitta oventande och själv klura på vem mördaren är.

Predikanten är den andra delen i filmatiseringen av Camilla Läckbergs böcker om Patrik och Erika i Fjällbacka. Denna filmen handlar ett mord på en kvinna som hittas ute i skogen, efter närmare undersökningar hittar polisen att det ligger två andra kvinnoskelett under kvinna. Nu har polisen tre mord på sitt bord och undersökningarna börjar. De leder dem åt flera håll, men mest mot en av pastorna i närheten och hans underliga familj.

Även denna delen av filmatiseringen är bra, helt okej. Handlingen kring mordern är spännande och man vet inte säkert vem det är som är mördaren. Sen är det roligt att följa Patrik och Erikas relation, hur den utvecklats och hur lyckliga de är tillsammans i denna filmen.

Isprinsessan är en tv-film från 2007. Detta är den första delen av filmatiseringen av Camilla Läckbergs böcker om polisen Patrik och författarinnan Erika som bor i Fjällbacka. Denna första filmen handlar om att Erika återvänder till sitt barndomshem i Fjällbacka för att begrava sina föräldrar. När hon en dag skall gå och besöka sina barndomsvän Alexandra, hittar Erika henne död. Vem är det som har mördat henne och varför? Vi får följa med Patrik och de andra poliserna när de följer upp varendra spår. Samtidigt får vi se hur Erikas och Patriks relation växer.

Jag tillhör dem som inte har läst Läckbergs böcker och kommer nog aldrig att göra det heller, men jag ser filmerna. Jag tycker att denna var helt okej, det är mycket drama i alla filmerna och inte så mycket "action", som andra svenska kriminalare, vilket jag tycker är en skön omväxling. Men denna första filmen är bra och sevärd.

Tomten är far till alla barnen är en svensk komedi från 1999 regisserad av Kjell Sundvall. I denna ser vi flera känsa svenskars ansikten bl.a. Peter Haber, Katarina Ewerlöf, Jessica Zandén, Dan och Anders Ekborg osv. Filmen handlar om ett stort svenskt julfirande. Sara och Janne lever ihop och Sara har ställt till med ett jättestort julkalas där alla hennes ex med respektive är inbjudna. Alla män på festen, utom en, har varit med Sara och de alla har barn med henne, dessutom har alla i hela gruppen bytt partners med varandra, fram och tillbaka. Detta bådar inte gott, och julfesten blir inte riktigt som planerat.

Detta var första gången jag såg denna, har dragit mig lite för det, i och med att jag inte är jätteförtjust i svenska komedier, men denna var riktigt rolig. Handlingen kanske är lite absurd, men man kan känna igen sig i flera av de olika momenten av julfirade i filmen. Scenen när det bara är de vuxna som tittar på Kalle Ankas jul och barnen vill inte se, för de har ju redan sett den, tycker jag är så klokren. Just den scenen säger så mycket och visar hur grunden i ett svenskt julfirande ser ut. Jag kommer att ge denna en trea, och det är ett bra betyg från mig då de flesta svenska komedier jag ser får en etta eller en tvåa.

Tingeling och den förlorade skatten är en animerad Disney-film från 2009. Denna är uppföljaren på filmen Tingeling som kom 2008. Den förlorade skatten handlar oom ett uppdrag som Tingeling får, hon skall nämligen bygga den nya höstspiran som skall hålla den sällsynta månstenen som framkallar nytt älvsstoft. Allt går som det skall tills Tingeling råkar ha sönder månstenen. Vad skall hon göra nu, kan hon hitta en nya månsten innan spiran skall visas upp på höstfesten?

jag tycker att denna var en bra uppföljare på den första filmen, dock är den inte lika bra som den första. Denna känns lite mer barnslig, men den fungerar ändå. Den finns även ett "sockersött" budskap i filmen, som det finns i de flesta Disney-filmerna. Handlingen kretsar runt vänskap och hur det går för vänner i fram- och motgångar.

Ha en SHREKtigt God Jul är en animerad kortfilm från 2007. Denna handlar om den första riktigta julen Shrek, Fiona och barnen skall fira tillsammans. Shrek planerar en lugn jul som bara inkluderar familjen, men det blir itne riktigt som Shrek har tänkt sig. Alla deras vänner kommer nämligen på julafton och skall vara med och det blir inte direkt en lugn jul.

Ja, denna kortfilmen är i samma stil som de övriga Shrek-filmerna. Jag tycker ju att filmerna är okej, helt godkända, inte mer än det, och denna kortfilmen håller samma mått, helt okej. Det är en liten mysig stämning i filmen och den är smårolig emellanåt, men inte mer än det.

Eight Crazy Nights är en animerad komedi från 2002 med Adam Sandler i huvudrollen. Filmen handlar om Davey, en kille som hatar julen och hatar alla människor. Han är påväg att åka in i fängelse när den lilla farbrorn Whitney bestämmer sig för att ta hand om honom. Detta kanske inte var en så bra idé. Davey gör i princip allt för att reta upp Whitney. Kommer att Whitney att lyckas att omvandla Davey innan det är försent?

Ja vad skall man säga om denna, den är både rätt töntig och rätt rolig. Det som jag tycker är bra med filmen är Whitney, den lilla gubben är bara så gullig, man vill bara krama om honom. Visst själva handlingen är en rätt så amerikansk sötsliskig, men det fungerar ändå. Tycker att denna är en helt okej film som man kan titta på på julen.