Bewitcheds filmrecensionsblogg

Det femte elementet är en sci-fi från 1997, regisserad av Luc Besson. I huvudrollerna som Korben och Leeloo ser vi Bruce Willis och Milla Jovovich. Filmen utspelar sig i framtiden i New york. Korben har slutat som millitär och arbetar nu som taxichafför. En dag får han en ovanlig resenär som dimper ned genom taket på taxin, det är Leeloo. Korben bestämmer sig för att hjälpa henne, trots att polisen är i hälarna. Det visar sig att Leeloo är det femte elementet som är skickad från goda utomjordningar, och hennes uppgift är att rädda jorden från dess förstörelse. Detta visar sig inte bli en lätt match för Korben och Leeloo för de har nämligen ärkeskurken Zorg (Gary Oldman) i hälarna...

Jag har tidigare sett denna filmen på dvd och tyckt om den. Nu när man skaffat blu-ray var jag tvungen att se om den i just det formatet. Vilken tur att jag gjorde det! Man har verkligen lyckats perfekt med att få filmen i blu-ray kvalitet. Helt plötslig så öppnades en ny värld i filmen, bilden blev klar och färgerna är perfekta. För alla er som tycker om filmen men inte sätt den i blu-ray, gör det. Och för er som inte sett filmen alls, gör det. Filmen är en perfekt blandning av sci-fi, humor, kärlek, action, spänning osv. Jag gillar den verkligen, som ni kanske förstår :) Kan inget annat än att ge den en femma.

Cigarette burns är en skräckfilm/ett tv-serie avsnitt från Masters of horror. Den är regisserad av legenden John Carpenter. Filmen handlar om Kirby, spelas av Norman Reedus, som äger en biograf som visar "smala" filmer. Han är besatt av den försvunna filmen Le fin absolue du Monde. En dag blir han kontaktad av en rik man, Udo Kier, som är lika eller mer besatt av filmen och är beredd att betala vad som helst för att Kirby skall finna filmen, för han är övertygad att det fortfarande finns ett exemplar kvar. Andledningen till att Le fin absolue du Monde har blivit ökänd är för att den endast hade en visning och under visningen så började publiken att bli galna och mörda varandra. Filmen skall vara något helt makalöst. Kirby tar an sig uppdraget, för han är i behov av pengar, och han reser till Paris för att finna mer information och inget blir som han väntat sig.

Jag måste säga att jag verkligen älskar denna filmen. Det är en lågbudget film/avsnitt och det märks genom hela filmen och den är bara ca 60 min lång, men det spelar ingen roll, den är helt makalöst bra. Det finns en spänning genom hela filmen och man blir helt fascinerad av Le fin absolue du Monde. Inslagen av blod är ju inget främande för Carpenter och det finns det gott om i denna. Men det som gör filmen speciell för mig är hur man sugs in i filmens handling, man kan inte slita blicken från tv:n. Sen så tycker man om skräckfilm och är ett filmfreak i största allmänhet så blir man helt förstummad av mystiken och spänningen runt Le fin absolue du Monde. Sen är det alltid lite kul och se en av B-skådespelarnas största (enligt mig) skådis, Udo Kier, i filmen och han passar riktigt bra in i denna. Är riktigt överraskad av filmen och mycket glad över jag sett den. Det är nog den första skräckfilmen som jag kommer att ge en femma, och det är den värd.

Frost/Nixon är ett verklighetsbaserat drama från 2008. I rollen som David Frost ser vi Michael Sheen och som President Nixon, Frank Langella. Filmen bygger på de verkliga intervjuerna Frost gjorde med Nixon efter han avgått som president av USA och med andra ord efter Watergate skandalen. Filmen inleds med klipp från de verkliga nyheterna. Vi får sedan bekanta oss med vem Frost egentligen var, hans liv och hans tv:shower. Frost var ingen person som gjorde intervjuer med politiker utan en underhållare som gjorde pratshower. Detta var en av andledningarna till varför Nixon valde att göra intervjuerna med honom. Vi får sen följa det stora efterforsknings arbetet som gjordes innan intervjuerna. Vi kastas senare in i själva intervjuerna som var fyra stycken två timmars intervjuer. Vi får se hur Nixon kör över Frost de tre första intervjuerna och hur han lyckas prata bort frågorna. Sedan kommer den fjärde, sista och viktigaste intervjuen där Frost får Nixon att erkänna mörkläggandet av Watergate skandalen och hans svek mot USA och det amerikanska folket.

Detta är en riktigt vass och bra film. Man sitter fastklistrad i soffan och bara följer varenda scen. Jag är inte direkt insatt i Watergate skandalen och Nixons styre och har inte sett de riktiga intervjuerna, men det behövdes inte för de förmedlar verkligen en känsla som är svår att beskriva. Hela filmen är så genomtänkt och allt är så himmla snyggt. Skådespeleriet både från Sheens och Langellas sida är riktigt i toppklass. Speciellt Langella som lyckas fånga Nixons speciella karaktär och hans gester, i min åsikt så tycker jag att han skulle vunnit Oscarn för bästa manliga huvudroll som Sean Penn vann för Milk. Har dock inte sett Milk så jag kan inte jämföra, men Langella är helt klart värd en Oscar för hans insatser i Frost/Nixon. När jag skulle sätta betyg på filmen så var min första tanke att den skulle få en fyra, men efter att jag blev påmind om att jag är så kräsen med att ge ut femmor så bestämde jag mig för att denna filmen är värd en femma. Den lyckas beröra mig på ett speciellt sätt som jag inte kan förklara, så det får bli en femma.

Things We Lost in the Fire är ett drama från 2007 regisserad av den duktiga Susanne Bier. I rollistan ser vi flera stora namn som Halle Barry, Benicio del Toro och David Duchovny. Detta är en tragisk film och handlar om hur Brian (Duchovny) som är gift med Audrey (Barry) blir mördad när han försöker stoppa en hustrumisshandel. Brian har en bästa vän, Jerry (del Toro), som är heroinmissbrukare. Filmen handlar om en överlevnad, hur man överlever sin man och bäste väns död, hur man tar sig ur ett tungt missbruk. Storyn är en resa mellan Jerrys och Audreys relation. Jerry flyttar nämligen in hos Audrey och hennes två barn för att hjälpa honom komma på fötter. Kommer hon att klara det? Kommer hon att komma över sin makes död?

För mig är detta en mästervek inom drama-genren. Handlingen är riktigt bra och går rakt in i hjärtat. Bier har gjort ett utmärkt arbete med att leverera känslor från duken in i hjärtat. Under flera scener i filmen får man ont i magen och tårarna börjar rinna. Det är inte ofta det händer för mig. Både Barry och del Toro är lysande, riktigt trovärdiga i sina roller. Båda är värda var sin Oscar för sina rollprestationer. Som jag kanske nämnt tidigare så är del Toro en av mina favorit skådespelare, och han levererar riktigt bra i även denna film. Hela resan är både sorlig och underbar. Just nu är filmen en femma för mig, kanske är för att jag var på "sorlig-film" humör, men den är riktigt bra, kanske kommer ändra den till en fyra när jag sett den andra gången, vem vet?

Betyg: 5 av 5

Gissa vem som kommer på middag är en riktig klassiker, en drama/romantik film från 1967. Regissören är Stanley Kramer och huvudrollerna spelas av Sidney Poitier, Katharine Hepburn, Spencer Tracy, Katherine Houghton bl.a. Filmen handlar om en tjej, Joanna, som kommer hem till sina föräldrar med sin nya fästman, John. Både mamman (Hepburn) och pappan (Tracy) blir helt förbluffade när det visar sig att fästmannen är afroamerikan. Hela filmen handlar om just denna dagen när John blir introducerad för Joannas familj och hur de tackar hans hudfärg och bakgrund. Om inte detta var nog så kommer Johns familj på middag hemma hos Joannas familj. Hur kommer det att gå, kommer familjerna att acceptera deras barns giftemål?

Jag älskar denna filmen, skulle kunna se den hur många gånger som helst. Det är en sådan charm och värme i filmen och man kan inte annat än att skratta i flera scener. Filmen har även ett budskap, alla är lika avsett hudfärg, som var något jättestort inom filmindustrin på 60-talet. Filmen bröt den trend som varit i alla år tidigare kring "blandras" äktenskap. Jag älskar denna, allt ifrån Houghtons något överexalterande roll, Poitiers lugna harmoniska roll, till Hepburns restrikta roll. Man får inte glömma att Hepburn fick en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll! Denna måste man se, den är underbar. Högsta betyg!

Betyg: 5 av 5

Jag har dragit mig lite för att se Bortspolad för jag är inte jätteförtjust i gubbar som är "leranimerade". Men vilken tur att jag såg den, den är helt störtskön!!! Så mycket har jag nog inte skrattat åt en film på länge! Riktigt sköna karatärer och skön humor... Måste absolut ses!

Faktiskt första gången jag sett Borta med vinden, har väl dragit mig lite för det iom att den är så lång, men den tiden man la på att se filmen var den absolut värd... Det var riktigt sköna karaktärer (även fast man ibland tröttnar lite på Scarlett), snyggt filmat... Ne den var riktigt bra...

Betyg: 5 av 5

Måste erkänna att innan jag såg filmen så var jag inte direkt jättesugen på att se den, kändes inte som om att det var en film som tilltalade mig, men ack så fel jag hade. Filmen var så bra, både handling, rollprestationer och kamera användningen var +++. Under flera scener i filmen fick jag så ont i hjärtat av medlidande, ibland kunde jag inte ens titta, filmens budskap är så rätt... Lynch har gjort ett mkt bra jobb... Denna måste ni absolut se, den är verkligen en hemsk drama film.

Idag så såg vi på dvd:n med Wall E som jag fick i julklapp, och jag måste erkänna, detta är nog den bästa animerade filmen någonsin. Animeringen i sig är super snygg, Wall E känns mänsklig och att filmen kan beröra en trots att den knapp innhåller någon direkt dialog. Bara +++++ Till denna.... Sen på dvd:n så var det med två kortfilmer; Burn E och Presto. Burn E, kan man söga kompleterar Wall E, även denna var mycket bra. Sen så har vi Presto som är den roligaste kortfilmen jag har sett, jag satt och flabbade flera gånger framför tv:n. Det är så kortfilmer skall vara (speciellt animerade).

För inte er som vet det så är bröderna Taviani ett "par" av mina favorit regissörer. Tror jag har haft Fiorile i min samling i några månader nu men har dragit på att se den, som att suga på en karamell ungefär. Och jag säger bra, gud vad bra den är! Tavianis känslor genomsyrar filmen, precis som i San Lorenzonatten. Deras användning av poetisk realism är, ja helt enkelt - poetiskt. Kan inte säga annat än att jag älskar denna, nästan lika mycket som San Lorenzonatten (och den har jag nog sett 5 ggr på 6 mån).

Vilken underbar film! Om jag skall vara ärlig så tror jag inte att jag har sett en sådan här rolig film ever. Till många komedier så sitter man kanske och småler, skrattar någon enstaka gång, men aldrig sitter och asgarvar som jag gjorde flera gånger under denna film. Sen så var det en härlig blandning av både komedi och drama, och Bill Murray är helt galant i sin roll som Phil. Den som inte har sett denna måste absolut göra det!

Sitter nu är 10 min efter filmens slut med massa olika känslor inuti mig, glädje, sorg, solthet, upprördhet osv. Filmen väckte många många fler känslor som jag inte kan namnge. Handlingen i sig är underbar, att bara ge sig av ifrån det materiella samhället och välja sitt enget liv och sin egen frihet, sen är det underbart gjorde av regissören Sean Penn, sen inte minst så är det en truestory! Bara det kortet på den riktiga Chris/Alex i slutet av filmen väcker 400 känslor inuti mig. Kände att jag var tvungen att googla filmen och fick då upp lite uppgifter om den riktiga Chris/Alex, det som var hemskt var att han endast vägde 33 kg när han hittades, vilken klaustrofobi han måste ha känt när han var själv ute i vildmarken och svalt, och ingen möjlighet att ta sig där ifrån eller att överhuvudtaget få hjälp. Detta är verkligen en film som alla behöver se!

Nu så har man ägnat två dagar till att titta på de tre Sagan om ringen filmerna i extended format. Jag har ägt dessa tre i flera månader men inte tittat på dem då det tar en hel del tid för jag vill alltid se alla tre i följd. Men jag är helt amazed över dessa utgåvor, trodde inte att de skulle ge så mycket mer än de vanliga biofilmerna. Trodde att det bara skulle vara lite extra klipp, men det är helt nya scener som förklarar en hel del av vad som händer i filmerna. Dessa är absolut värda att köpa även fast man får byta skiva mitt i filmerna. De blir bara billigare och billigare att köpa så jag tycker att dem som inte har dem skall slå till, skall man till Ge-kås i Ullared så finns de där för 199:- st.

Drömmarnas land (In America) av regissören Jim Sheridan är helt underbar. Filmen är berättad och handlingen utgår ifrån verkligheten, allt känns som om man själv varit med om det. Det är inte alls en storbudget Hollywood film där allt är make-believe. Hela filmen utgör en speciell charm och rör vid både livets födelse och slut. Sheridan har gjort ett mästerligt arbete som regissör, tycker att denna filmen är bättre än han mer kända film Min vänstra fot. Drömmarnas land är absolut en mycket vacker drama film som berör långt in i hjärtat.