Beck: I stormens öga - min recension



Beck: I stormens öga är film nummer 25 i serien om komissarie Beck och hans gäng. Filmen spelades in 2009. I stormens öga kretsar kring Gundvald (Mikael Persbrant). Gunvald träffar en gammal flamma på ett café och de byter telefonnummer. En dag får Gunvald ett sms från kvinnan där hon berg om hjälp. Gunvald rusar till tunneln och finner en kvinnokropp som han blivit bränd och han tror att det är hans gammla flamma. Det inte Gunvald vet är att kvinnan ingår i en grupp miljöaktivister som både MI6 och Säpo har span på. Nu börjar Säpo misstänka att Gunvald har något med miljöaktivisterna att göra. En dag visar det sig att Gunvalds ex fortfarande lever och hon behöver hjälp, men kan inte berätta något för miljöaktivisterna har tagit hennes son. Nu gör Gunvald allt för att hjälpa henne och hennes son, samtidigt har han Säpo efter sig. Vad är det egentligen miljöaktivisterna har planerat för aktion? Kommer Gunvald att klara sig ur situationen med livet i behåll?

Filmen kunde egentligen hetat Gunvald: I stormen öga, för Beck är med otroligt lite och allt kretsar kring Gunvald. Persbrant gör en "ny" tolkning av karaktären Gunvald, han är inte lika aggresiv länge och spottar inte ur sig en massa svordomar. Filmens tempo är rätt segt och det händer inte så jättemycket. Men det märks att de lagt ned mer tid och pengar på denna filmen än de förgående. Denna känns inte längre som en tv-produktion utan mer som en vanlig spelfilm. Jag ger denna en svag trea, för den är ändå bra, men jag måste säga att det är inte långt ifrån en tvåa. När jag sett denna en andra gång så är det möjligt att betyget sänks till en tvåa.

Betyg: 3 av 5




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0